Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Damianus a Goes.
Såsom redan förut omnämnts i denna
tidskrift (årg. II, s. 307) hade Föreningen för
bok-handtverk till sin årspublikation för 1915 valt
den portugisiske riddaren Damianus a Goes’
båda skrifter om Lappland. För det
bibliografiska bihang, som fogats till den af
undertecknad författade inledningen till dessa
skrifter, hade undersökningar utförts endast i
Kungl. biblioteket och i Upsala
universitetsbibliotek. Till följd häraf kom tyvärr i
inledningen att inflyta den förhastade uppgiften,
att originalupplagan af det verk, där
Deplo-ratio Lappianœ gentis och Descriptio
Lap-poniœ först sågo dagen, icke finnes i något
svenskt bibliotek. Sedan dess har emellertid
såväl amanuensen Bert Möller som förste
bibliotekarien A. Malm hvar för sig meddelat,
att denna upplaga, tryckt i Löwen 1540, är
till finnandes i Lunds universitetsbibliotek.
Den förstnämnde meddelaren har efter en
noggrann jämförelse mellan originalets
latinska text och den text, som i
föreningspublikationen återgifvits, anmärkt en del afvikelser,
hvilka visserligen icke bort lämnas å sido
om det varit fråga om utgifning af en
textkritisk upplaga, men som för den svenska
öfversättningen, hvilken var hufvudsak, ej äga
någon betydelse. Viktigare är att, enligt hvad
herr Möller upplyst, den senare af de båda
skrifterna i originalupplagan saknar titel och
i stället inledes med följande ord : » Quoniam
nonnihil chartæ supererat, hæc de Lappijs
breuiter adijcere uolui». Härigenom angifves
beskrifningen öfver Lappland såsom ett
till-lägg afsedt att utfylla ett i bokens slut vid
tryckningen uppkommet utrymme; och
be-hofvet af detta fyllnadsgods förklarar hvarför
författaren kom att till sitt arbete foga ett
antagligen i hast verkställdt utdrag ur Jacobus
Zieglers Schondia, hvarmed hans
Lapp-landsbeskrifning, såsom jag påvisat, i det
huf-vudsakliga öfverensstämmer.
För att supplera den bibliografiska af
delningen i mitt arbete bör också meddelas, att
Lunds universitetsbibliotek äger af Legatio
Æagni Indorum Imperatoris upplagan
Dordi aci, exc. Johannes Leonardi Berewout 1618
(saknas i Stockholm och Upsala), af Joannis
Boemi Mores uppl. 1591 (saknas i
Stockholm) samt Petri Martyris De rebus
Oce-anicis 1574. Om härtill lägges, att friherre
Per Hierta på Främmestad är ägare till den
1541 i Paris tryckta upplagan af Fides, religio,
moresque Æthiopum, hvilken saknas i de
offentliga biblioteken, så är härmed
konsta-teradt, att samtliga med säkerhet kända
upplagor af de verk, där Goes’ Lapplandsskrifter
återgifvits, förefinnas inom Sverige.
Slutligen har jag att omförmäla ett arbete,
som jag visserligen icke underlåtit att citera,
om det i tid kommit till min kännedom,
nämligen: Beiträge zur Geschichte der
portugiesischen Historiographie des sechszehnten
Jahrhunderts von Johannes Albrecht
(Historische Studien hrsg. von Richard
F e s t e r, VI, Halle 1915). Här skildras Goes’
lif och verksamhet i allt det väsentliga
öfver-ensstämmande med min framställning.
Författarens hufvudkälla är densamma som min :
Vasconcellos, men han har tillagt en del
detaljer, bestyrkta ur en utförlig litteraturapparat
från andra håll. Goes’ skrifter om Lappland
omnämnas här icke, utom i ett såsom bihang
meddeladt bref från denne till Erasmus,
hvilket, förut i tryck utgifvet, beklagligtvis undgått
min uppmärksamhet. I detta bref, dateradt
d. 20 juni 1533, ges ordalydelsen af den af
mig omtalade uppmaningen till Erasmus att
åtaga sig lapparnas sak. Den hade väl
förtjänat återgifvas, men då sådant här ej är på
sin plats, vill jag inskränka mig till att
omnämna, att Goes i denna sin skrifvelse såsom
källa för kunskapen om Lappland citerar ej
blott Johannes Magnus utan äfven Jacobus
Ziegler, samt att han såsom sagesman
beträffande lapparnas nöd åberopar »flera
hederliga köpmän», som vistats bland dem för sin
köpenskap och med hvilka han samtalat
under sitt uppehåll »hos danskarna, preussarna
och lifländarna». Månne man häraf kan draga
den slutsatsen, att han på sin nordiska resa
i själfva verket aldrig kommit så långt som
till Sverige? £ w Dahlgren.
Den svenska bokmarknaden 1915.
Intet föregående år inom den svenska
bokmarknaden torde hafva varit så rikt på
boknyheter som krigsåret 1915. Då det stora
världskriget på hösten 1914 bröt ut,
medförde detta en mycket pessimistisk syn på
affärslifvet i dess helhet, och särskildt tog
bokhandtverket starkt intryck häraf,
hvarför år 1914 blef ett bokfattigt år i jämförelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
