Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 73
Förteckningen är kronologiskt uppställd. Den bibliografiska
beskrif-ningen af titlar och innehåll är gjord med största omsorg. För titlarnas
åter-gifvande har förf. användt antikva och begagnat versaler endast i de fall
där modernt språkbruk använder dylika. Då de flesta lagarna äro tryckta
med fraktur, hade det legat nära till hands att återgifva titlarna med denna
stilsort och äfven att diplomatariskt af trycka dem i enlighet med originalens
bruk af versaler och interpunktering. Utmärkandet af titlarnas radslut med
ett eller två lodräta streck skulle äfven hafva underlättat en eventuell
bibliografisk bestämning. Härmed har jag icke velat göra någon anmärkning mot
det konsekvent genomförda bibliografiska system, som förf. tillämpat; jag
har blott velat påpeka, att svårigheten att på ett tillfredsställande sätt
be-skrifva 16- och 1700-talstryck ännu ej är öfvervunnen. Förf. har äfven
genom en riklig illustrering af sitt arbete sörjt för att på bästa möjliga sätt
komplettera beskrifningen af de olika upplagorna.
Efter titlarna följa kortfattade innehållsförteckningar med angif vande af
varianter, exemplar på pergament, m. m. ; viktigare företal och dedikationer
af tryckas i sin helhet, liksom naturligtvis också de olika regenternas
stad-fästelser på respektive lagar. Bland dedikationerna märkas särskildt de i
Dalalagen 1676, Gotlandslagen 1687 och Visby stadslag 1688, hvilka
dedikationer endast äro kända i unika exemplar i den Palmsköldska samlingen i
Upsala.
I en inledning lämnar förf. en öfversikt öfver de svenska lagarnas
uppkomst och af fattningstid samt de tryckta editionernas tillkomst. Af dessa
utgåfvos de första åren 1607—1609, nämligen Uplands- och Östgötalagarna
år 1607, konung Kristoffers landslag år 1608 och Hälsingelagen 1609. I Kungl.
biblioteket och Riksarkivet finnes ett prof tryck af ett lagförslag af konung
Carl IX, som innehåller de 22 första kapitlen af konungabalken och af förf.
dateras till år 1604, hvarför det således är det äldsta svenska lagtrycket.
I inledningen påvisar förf. vidare, hurusom de enskilda lageditionerna så
småningom kompletterades med anmärkningar och hänvisningar, register,
kungliga förordningar, m. m. Sid. V aftryckes ett i Riksarkivet befintligt
kungligt bref af år 1625, hvaraf framgår, att det lilla lätthandterliga
duodes-formatet, hvari flera lagupplagor, såsom de från åren 1628, 1634, 1647, m. fl.
trycktes, var afsedt »ungdomen och den wäghfärande och reesande till nytto».
Många af de svenska lageditionerna, särskildt folioupplagorna, äro prydda
med konstnärligt utförda träsnitt och kopparstick, hvilka likaledes behandlas
i inledningen och hvaraf flera äro reproducerade i texten, t. ex. Trautmans
kopparstick af Gustaf II Adolf i full ornat på sin tron (ur stadslagen 1617/18),
bröstbilder af Karl XI (i den gemensamma titeln till lands- och stadslagarna
1667) och Karl XII, den senare stucken af J. C. Böcklin, (i lands- och
stadslagen 1709), m. fl.
Många af de beskrifna lagböckerna äro stora sällsyntheter; hittills så
godt som okända äro nytrycken af stadslagen 1622, Västgötalagen från omkr.
år 1666, båda i folio, samt en kvartupplaga af landslagen från omkr. 1728^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
