Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NÅGRA SVENSKA KALENDARIER FRÅN MEDELTIDEN 19
Slutligen har jag här nedan med begagnande af Upsala-tabellens eget
reduktionstal fört fram densamma till innevarande år 1916 (julianska data
och minuterna skrifna som tiondelar af timmen), medan Neugebauers
Greenwich-tider ökats med 1Ä’2, longitudskillnaden mellan Greenwich och Upsala.
Medelkonjunktioner 1916.
(Upsala meridian.)
Neugebauer
Olaus Johannis
Diff.
21
januari
9/1-6
21 januari
9^6
Oh-0
19
februari
22-3
19 februari
22-3
00
20
mars
110
20 mars
11-1
- 01
18
april
23-8
18 april
23-8
00
18
maj
12-5
18 maj
12-5
00
17
juni
1-2
17 juni
1-3
-o-i
16
juli
13-9
16 juli
140
- 01
15
augusti
2-6
15 augusti
2-7
- 0’l
13
september
15-4
13 september
15-5
- 01
13
oktober
4-3
13 oktober
4-2
+ 01
11
november
170
11 november
16-9
+ 0-1
11
december
5-8
11 december
5-7
+ 0-1
Af den lilla undersökning, som jag härmed slutfört, torde såsom
resultat framgå, att de granskade kalendariernas uppgifter om månens nytändning
visat sig äga en ganska hög grad af noggrannhet, högre t. o. m. än man på
förhand måhända väntat af svenska arbeten från 13- och 1400-talen.
Sär-skildt vill jag med af seende på den af Olaus Johannis Gutho utarbetade
tabellen framhålla, att den genom sin tillförlitlighet och sin bekväma
uppställning varit mig en ovärderlig hjälpreda. Det återstår nu blott att i
korthet angifva, till hvilken kategori af liknande arbeten dessa våra svenska äro
att räkna.
De under medeltiden framträdande sträfvandena för månkalenderns
förbättring förete i hufvudsak följande utvecklingsgång. Först försökte man att,
med bibehållande af den julianska månaden, upphjälpa den gamla 19-åriga
måncykeln genom att utvidga den till 76-årig, flytta gyllentalen och angifva
icke blott dagen utan äfven timmen för nymånens inträffande. En
framstående representant för denna tid, måhända den förste banbrytaren, var
Robertus Lincolniensis (c. 1175—1253). I hans fotspår gick Petrus de
Da ci a (c. 1300), som flyttade gyllentalen ännu mera och angaf tiden på en
fjärdedels timme när. Då emellertid dessa palliativ icke förslogo, valdes
omsider den radikala utvägen att öfvergifva den julianska månaden och den
cykliska räkningen och i stället räkna astronomiskt, d. v. s. med den
synodiska månadens rätta värde såsom grundval. Till en början nöjde man sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
