Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NÅGRA SVENSKA KALENDARIER FRÅN MEDELTIDEN 15
innehålla ännu ett kalendarium, skrifvet af äldre hand. Det är detta senare,
som erbjuder det största intresset. Man ser genast (jfr faks., s. 16), att det
aldrig varit ämnadt för kyrkligt bruk; och en närmare granskning visar också,
att det är att betrakta som ett astronomiskt arbete. De gamla gyllentalen
lysa med sin frånvaro; de nya äro åtföljda af både tim- och minutsiffror, de
förra under den fackmässiga öfverskriften »hore conjunccionis». Vidare äro
timmarna räknade astronomiskt, d. v. s. från middag till middag; och på
slutet finnes en liten hjälptabell, som upplyser, dels att kalendariets
konjunktionstider gälla för åren 1394 (gyllent. 8)—1412 (gyllent. 7), dels huru man
genom anbringande af vissa angifna reduktionstal kan utsträcka
användbarheten öfver ytterligare fem måncykler eller till och med år 1507. Denna
tabell är tydligen ett motstycke till den tabula continuattonis, som enligt
Ginzel1 åtföljt den från den framstående "Wiener-astronomen Johannes de
Gmunden2 härrörande kalendern. Vår svenska kalender är emellertid
afse-värdt tidigare; den österrikiska börjar nämligen med året 1439.
Eftersom vi ha att göra med ett vetenskapligt arbete, är det sannolikt,
att konjunktionstiderna äro beräknade för en bestämd meridian; och
lyckligtvis ger oss kalendariets cisiojanus en vägledning i detta af seende. Vi
finna nämligen på den 30 juli (se faksimilet) stafvelsen el, som betyder Elin ;
och det enda svenska stift, som har det namnet på den dagen, är Skara.
Vi ha därför skäl att förmoda, att de angifna tiderna afse denna stads
meridian; och de följande jämförelsetabellerna ge oss också full bekräftelse därpå.
Den första af dem, som afser kalendariets första år, innehåller främst de
enligt Neugebauers tabeller erhållna Greenwich-tiderna, reducerade till Skara
meridian genom tillägg af longitudskillnaden 0h’9. Sedan stå de ur
Skara-kalendariet direkt afskrifna tiderna, med hvilka ingen annan förändring
vidtagits, än att minuterna för jämförelsens skull förvandlats till tiondelar af
timmen. I den andra tabellen ha Neugebauers tider på samma sätt
reducerats till Skara meridian, medan Skara-kalenderns tider enligt hjälptabellen
reducerats till dess sista år 1507, hvarigenom man äfven erhåller en
föreställning om de angifna reduktionstalens värde.
Skara-kalendariet är utan tvifvel skrifvet kort före 1394 och har sin
största betydelse därigenom, att det, så vidt jag vet, är det äldsta svenska
aktstycke, som vittnar om astronomiskt vetande gående utöf ver det komputistiska.
1 Handbuch der mathematischen und technischen Chronologie, III (Leipz. 1914),
s. 254 noten.
2 Om denne man finner man i olika källor delvis skiljaktiga uppgifter. Tillförlitligast
synas de vara, som lämnas af Aschbach, Geschichte der Wiener Universität, Bd I (Wien
1865), s. 455—467.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
