Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
Lysanders och F. W. Häggströms samlingar.
År 1892 införlifvades med stadsbiblioteket prof. H.
Wiséns samlingar i nordisk filologi. En betydande
samling af hufvudsakligen svenskt tryck erhölls
som gåfva 1893 från Vetenskapsakademiens bibliotek
af böcker, som utgallrats såsom därstädes obehöfliga.
Bland andra förvärf under denna tid kan nämnas
en af grosshandl. C. M. Carlander hopbragt unik
samling Almquistiana.
År 1876 hade bibliotekets bestånd nått upp till
23,000 band. Då boksamlingarna under åren
befunnit sig i oafbrutet växande, blef snart, utom
behofvet af ökad, bibliotekstekniskt utbildad personal,
äfven lokalfrågan föremål för biblioteksstyrelsens
uppmärksamhet. Intill 1894 var stadsbiblioteket
inrymdt tillsammans med Göteborgs Museum, men
detta år förhyrdes särskild lokal vid S. Hamngatan.
Emellertid framträdde allt starkare önskningarna
att bereda stadsbibliotekets samlingar en värdig och
för ändamålet lämplig hemvist. Sedan frågan
vederbörligen förberedts, beslöto stadsfullmäktige den 20
dec. 1894 att af Renströmska fondens
utdelningsmedel anslå 200,000 kronor till uppförande af en
biblioteksbyggnad, hvarjämte anslogos 50,000 kronor
till bokinköp samt 100,000 kronor till en
biblioteksfond. Vid beviljandet af dessa anslag fästes det
villkor, att stadsbiblioteket skulle ställas under en
särskild inför stadsfullmäktige ansvarig styrelse,
hvilken bl. a. årligen skulle underställa
stadsfullmäktiges pröfning den för nästföljande år uppgjorda
budgeten. På biblioteksbyggets historia, byggnadens
inredning etc. skall här ej vidare ingås, utan
hänvisas den intresserade till förevarande minnesskrift
eller till den år 1900 utgifna, redan omnämnda
festskriften, — blott det förtjänar omnämnas, att några
af Göteborgs mest kända mäcenater, såsom Aug.
Röhss, Rob. Dickson, C. Wijk,
P.Furstenberg, m. fi. bidragit med betydande belopp för att
gifva biblioteksbyggnaden ett värdigt utseende.
Under de år stadsbiblioteket var inrymdt i sin
provisoriska lokal (1894—1900), rönte det flera prof
på välvilja bland Göteborgs främsta
samhällsmedlemmar. Särskildt förtjänar omnämnas den gåfva,
som det år 1898 erhöll af grosshandl. Aug. Röhss,
då han skänkte det bekanta Tranemålabiblioteket,
eller den af riksdagsmannen Lars Månsson i
Tranemåla hopbragta samlingen af äldre och nyare
skandinavisk litteratur, uppgående till öfver 25,000
nummer. Denna bokgåfva betraktas — helt säkert
med rätta — af minnesskriftens förf. som den
största och värdefullaste biblioteket någonsin erhållit,
då därigenom en kännbar brist på äldre litteratur i
högst väsentlig mån afhjälptes. Och under åren
närmast efter inflyttningen i den nya
biblioteksbyggnaden och intill senaste tid följer en rad
donationer af större eller mindre värdefulla
boksamlingar inom olika ämnesgrupper. Bland dessa bör
särskildt framhållas öfverbibliotekarien grefve C.
Snoilskys efterlämnade, ytterst dyrbara bibliotek,
skänkt till stadsbiblioteket af konsul O.Ekman
m. fi., hvarigenom detsamma tillfördes en rik
samling af särskildt äldre och sällsynt svensk litteratur
och litteratur om Sverige. Sist bland skänkta
samlingar må här nämnas öfverdirektören, prof. E.
Carlsons efterlämnade bibliotek. Till slut kan
äfven påpekas, att åtskilliga samfund och
institutioner hos Stadsbiblioteket deponerat sina
boksamlingar. — Genom de talrika donationerna, genom
depositioner och bibliotekets egna årliga nyförvärf
har emellertid utrymmet i den nya
biblioteksbyggnaden redan tagits starkt i anspråk.
Utom upprepade, betydande anslag ur den
Renströmska fonden har till Stadsbiblioteket af den
år 1904 aflidne grosshandl. Aug. R öhss donerats
50,000 kronor. Och innevarande år har biblioteket
mottagit en storartad donation (förut omnämnd i
denna tidskrifts årg. 2, sid. 309), i det att herr
Gabriel Heyman, som afled den 18 sistlidne mars,
till Göteborgs stad testamenterat återstoden af sin
förmögenhet, sedan vissa dispositioner fullgjorts,
för att användas till befrämjande af Göteborgs
Stadsbiblioteks ändamål, hvarvid han förordnat, att en
summa af 500,000 kronor skall utgöra en fond,
bokförd under benämning »Gabriel Heymans
donationsfond till Göteborgs Stadsbibliotek», hvars årliga
afkastning skall användas till inköp och inbindning
af böcker, under det att öfverskottet må, på sätt
styrelsen äger närmare bestämma, användas äfven
för andra bibliotekets utveckling gagnande ändamål,
exempelvis utvidgning af dess lokaler. Dessutom
hade han förordnat, att styrelsen ägde rätt att ur
hans boksamling uttaga de böcker den önskade.
Det exakta beloppet af öfverskottsmedlen kan ännu
icke uppgifvas, men torde uppgå till omkring 150,000
kronor. Denna storartade donation öppnar — som
dr Wåhlin anmärker — helt nya
utvecklingsmöjligheter för stadsbiblioteket.
Förf. lämnar äfven en redogörelse för
personalförhållandena vid biblioteket under de gångna 25
åren, äfvensom en öfversikt af det arbete, som denna
personal haft att utföra, dels med afseende å
samlingarnas katalogisering och ordnande, dels
för-orsakadt af flyttningar och andra yttre, ogynnsamma
omständigheter. Att en synnerligen stor arbetsbörda
hvilat å detta fåtal tjänstemän, torde ingen kunna
bestrida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
