Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 293
skötta kunna blifva goda bundsförvandter åt på samma ort befintliga
forskningsbibliotek och att de båda kategorierna af bibliotek genom klok samverkan
kunna stödja och komplettera hvarandra. Hvad forskningsbiblioteken
beträffar förordar förf., att dessa skola vara presensbibliotek och således befriade
från hemlån samt tillgängliga för alla, som behöfva anlita dem för sina
forskningar, hvarvid begreppet forskning tages i vidsträcktaste betydelse. Äfven
forskningsbibliotekens organisation behöfver centralisering, hvilken
hufvudsakligen bör gå ut på att åstadkomma en organiserad samverkan mellan skilda
forskarbibliotek. Här anföras de gynnsamma förhållanden, som råda i
Stockholm, där Kungl, biblioteket begränsat sig till de humanistiska vetenskaperna,
Vetenskapsakademiens bibliotek till naturvetenskaperna, Karolinska Institutets
bibliotek till medicinsk litteratur, Riksdagens bibliotek till rätts- och
statsvetenskaperna samt Nobelbiblioteket till skönlitteraturen. Äfven i
Köpenhamn hafva det Kongel. Bibliotek och Universitetsbiblioteket genomfört en
viss fördelning vid nyanskaffningen. Andra önskemål för organisationen af
forskningsbiblioteken är utgifvandet af en gemensam årskatalog för
nyför-värfven, omfattande samtliga forskarbibliotek i ett land, så som förhållandet
redan är i Sverige och Danmark. Vid ett af biblioteken bör en centralbyrå
upprättas, som vid sidan af accessionskatalogens redigering tillhandahåller
öfriga bibliotek kataloglappar med titelkopior af nyförvärfven ; denna katalog
bör så småningom utvidgas till att omfatta äfven hela bokbeståndet, ej blott
accessionerna. Andra viktiga uppgifter, såsom upprättande af tidskrifts- och
actakataloger, m. m., kunna äfven komma på en sådan byrås lott. —
Schaumans uppsats innehåller således många goda uppslag i för biblioteksväsendet
särdeles viktiga frågor och förtjänar ett vida beaktande, särskildt inom
nordiska fackkretsar, där intresset för folkbiblioteksväsendets organisation för
närvarande är aktuellt.
Synnerligen viktiga äro amanuensen Ragnar Dahlbergs nya »Bidrag
till den svenska reformationstidens bibliografi». Dahlberg har förut gjort
flera betydelsefulla fynd af äldre svenskt tryck i Helsingfors
universitetsbibliotek; jag behöfver här blott nämna det i denna tidskrifts förra häfte
offentliggjorda fyndet af ett exemplar af den äldsta hittills kända svenska
katekesupplagan af år 1567 för att värdet af Dahlbergs forskningar till fullo
skall inses. Det nya fyndet utgöres af ett svenskt samlingsband, som utom
Nya testamentet 1549—50 innehåller tre skrifter från den senare svenska
reformationstiden, hvilka hittills icke varit kända för den bibliografiska
forskningen. Enligt hvad jag kunnat konstatera, finnas de icke i Kungl,
bibliotekets svenska samling före 1700 och utgöra därför ett välkommet bidrag till
den svenska 1500-talslitteraturens bibliografi. Två af skrifterna äro tryckta
i Stockholm år 1578 af Torbiörn Tidemansson, hvars sista hittills kända tryck
är dateradt 1577. Det intressantaste af de nyfunna trycken är Troon på
svenska och latin med fyra notlinjer mellan hvarje rad. Endast arket A
med första och sista bladet är bevaradt af detta kvarttryck; colophon lyder:
cvcubcbat Zov I! bmtus Zibcmannu || Ilnno. || J578* Det andra af Tide-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
