Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
teckningar för perioden 1620—1801 uppgjorts. En
undersökning af fögderiindelningen i Sverige 1540—
1630 har igångsatts. Dess upphofsman förste
arkivarien J. A. Almquist har härom i »Bibliografiska
undersökningar, festskrift tillägnad Claes Annerstedt»
publicerat en afhandling Fögderiindelningen i
Sverige 1540—1628 och kammararkivets
landskapshandlingar, hvari lämnas en intressant orientering
rörande nämnda undersökning, som hittills
omfattat Finland, Norrland och delar af Svea- och
Götaland. Almquist visar huru med stöd af
kammararkivets länsregister, af hvilken serie de äldre gå
tillbaka till 1540, jämte förläningsregister och
beställningsregister det är möjligt att få till stånd en
verklig öfversikt öfver fögderiindelningen, och huru den
växlade år från år ända sedan 1540. Det har förut
synts hopplöst att ur det till synes stora virrvarret
kunna nå till en verklig öfversikt. För Uppland
meddelas en detaljerad redogörelse 1540—1628 för
fögderierna äfvensom förteckning på fogdarna. En
ypperlig karta underlättar öfversikten häraf.
Almquists resultat äro af största vikt för den svenska
lokalförvaltningens historia. Slutförd kommer den
af honom påbörjda utredningen att i själfva verket
gifva den svenska länsindelningens historia. Med
utgångspunkt från den af Collijn utförda
undersökningen af kammararkivets äldre pergamentsomslag
tar Almquist till orda i den aktuella frågan om
ordnande af de s. k. årshandlingar och framhåller
önskvärdheten af att räkenskaperna ordnas efter
fögderier. — De genom riksarkivet verkställda
»Utredningar angående statens mark och tomter i Stockholm»
hafva numera till största delen afslutats. Under 1913
utkommo »Helgeandsholmen och Norrström» af L. M.
Bååth (86 sid.+3 kartor) och »Norrmalm: I» (201
sid. -f 27 kartor) innehållande utredningar af
riksarki-varien Hildebrand samt arkivarierna S. Bergh
och L. M. Bååth.
Af arkivets publikationer utkom 1913 af Konung
Gustaf I:s registratur under redaktion af J. A. A1
m-quist del XXVII (1557), under 1914 har del XXVIII
(1558) utkommit. Af Svenska riksdagsakter senare
serien under redaktion af Th. "West r in utkom
under 1914 andra delen af »Rikets ständer och sekreta
utskottets brev till Kungl. Maj:t» omfattande
riksdagen 1726-1727.
Bland Handlingar rörande arkivväsendet märkas
landsarkivariernas rapporter rörande inspektion af
lokala arkiv, vid hvilka äfven uppmärksamhet
fästes vid befintligheten af äldre tryckalster. B.
Boethius’ uppsats om Salvius’ papper lämnar en
intressant skildring af nämnda samlings proveniens. Efter
Salvii änkas död ärfdes papperen af hennes anför-
vanter och hamnade hos olika medlemmar af
släkten Keffenbrinck och dess adliga gren Rehnsköld.
Från dem kommo de genom gåfva till presidenten i
Wismar A. von Balthasar. Under den tid denne
ägde samlingen underkastades den en ingående
nyordning af den kände urkundsutgifvaren J. C
Dähnert. Af Balthasar skänktes samlingen till C. F.
Fredenheim, och från dennes dödsbo kom den till
riksarkivet såsom Boethius framhåller troligen under
hand inköpt af Gustaf IV Adolf. Utom den
samling, som Fredenheim innehade, består Salvii
samling äfven af tillskott från andra håll. Genom J. F.
König inköptes 1754 6 volymer koncept af Salvius
och dennes sekreterare G. Keller, som tidigare
försålts på auktion i Hamburg. Såsom bilagor
meddelar Boethius en förteckning öfver samlingen af J.
F. Keffenbrinck från 1747 samt sammandrag af J. C.
Dähnerts och arkivarien Sondéns förteckningar.
Amanuensen Erik Malmstens Anteckningar om
Svea hovrätts arkiv lämna en redogörelse för
leveranserna af hofrättens arkiv till riksarkivet och under
rubriken: Luckor i hofrättens arkiv redogöres för
den hårdhänd ta gallring af arkivalierna, som
företogs under 1860- och 1870-talen. Gallringsarbetet
skedde efter högeligen subjektiva grunder; af de
inkomna akterna skulle endast bevaras hvad som var
af vikt för forskningen, en nog så tänjbar grundsats
Serierna af de obundna akterna såväl i civil- som
kriminalmål äro numera fragmentariska, under det
att de bundna äldre serierna bevarats. Ett
sammandrag af den af Malmsten uppgjorda
arkivförteckningen har tryckts såsom bilaga,
Af Meddelanden från Svenska riksarkivet andra
serie, som äfven kan behandlas såsom själfständiga
publikationer, har nyligen utkommit andra häftet af
förste arkivarien J. A. Almquists
Kommerskollegium och riksens ständers manufakturkontor samt
konsulsstater. Arbetets första häfte, innehållande en
på djupgående studier grundad synnerligen
värdefull öfversikt af kollegiets organisation till 1809,
utkom 1912. Det nu utgifna häftet framför denna till
1914. Af särskildt intresse är det kapitel, som
behandlar perioden 1809—1831 och de förslag, som
under denna tid väcktes till förändring i hela
centralförvaltningen. Indragning af kommerskollegium
föreslogs redan 1809 af friherre C. Hamilton, som önskade
en centralstyrelse för hela den inre hushållningen
inom riket. Kollegiets chef J. Liljencrantz
kritiserade i ett principuttalande 1811 hela
kollegieorganisationen. För den betydelsefulla 1819 års kommittés
förslag och de många uppslag det innehöll lämnas
en ingående redogörelse. Förslaget om en »konselj»
vid statssekreterarens sida af »erfarne handlande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
