Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 E. W. DAHLGREN
Plan for a New Constitution for the French Government, proposed to the
National Assembly, price 3 d.»
Församlings Formen uti det Nya Jerusalem, af AUGUST NORDENSKIÖLD, Jesu
Christi ringaste tiänare. Kjöpenhamn, 1790. Trykt hos Johann Rudolph
Thiele. (8) + 52 sid. 4°; med 2 koppartryckta tabeller: »Forma Novæ
Hierosolymæ» och »Forma Societatis Civilis».
Arbetet är dediceradt till Gustaf III, hos hvilken förf. bönfaller om fri
religionsöfning för Nya Jerusalems församling i Sverige. Denna begäran
upprepas i än enträgnare ordalag på ett särskildt tryckt blad: »Copia. Til Hans
Majestet.» På detta blad har Klemming tecknat: »rarissimum». Arbetets sista
afdelning (s. 48—52) handlar »Om Nya Borgerliga Samhällen»; hit hör den
senare af de båda tabellerna. En ofullbordad öfversättning till tyska
(motsvarande originalets s. 1—19), jämte en längre inledning, finnes med titel
»Die Kirch en Verfassung des neuen Jerusalems» i: Magazin für
Kirchengeschichte u. Kirchenrecht des Nordens, hrzg. v. D. FRIEDRICH MUNTER, Bd 2:
St. 2, Altona 1794, s. 70—105.
Att ge en öfversikt af innehållet i ofvannämnda, sins emellan i
hufvudsak samstämmande skrifter kan jag ej åtaga mig; jag föredrager att hänvisa
till motstående facsimile af Det Borgerliga Samhällets Systeme. Man ser däraf,
att förf., utom den i tabellform uppställda indelningen, tänkt sig en
ytterligare uppdelning i »12 hufvudinrättningar» och vidare en delning med tolf,
så att samhället slutligen skulle bestå af 1728 delar! »Men», tillägges det
försiktigtvis, »at giöra denna fördelning fordrar mycken vishet och upplysning;
i första 12 delningen är redan ett stort lius och en dråpelig vishet.»
Denna egendomliga plan synes Wadström envist ha fasthållit under
hela sin lefnad; han ville se den tillämpad ej blott i franska
nationalförsamlingen och i de afrikanska kolonierna, utan äfven af industriella bolag, i
hvilkas organisation han ansåg sig hafva anledning att ingripa. I hvad mån
det sociala systemet har sin grund hos Swedenborg har jag icke försökt
utröna. Wadström var emellertid en ifrig Swredenborgare. Redan före afresan
till Afrika hade han tillhört det Exegetiska och filantropiska sällskapet i
Stockholm, som hade till mål bl. a. att utgifva öfversättningar af
Swedenborgs arbeten. Han skall vid flera tillfällen ha fungerat såsom detta
sällskaps ordförande och var, enligt C. F. Nordenskiöld, dess sekreterare (se:
Considé rations générales sur le Christianisme actuel, 1819, s. 186).
Antagligen har han därför haft väsentlig andel i författandet af stadgarna för det
ursprungliga Exegetiska Sällskapet (Sthlm d. 1 nov. 1786) och för
detsamma sedan det ombildats till det Exegetiska och philantropiska
sällskapet (Sthlm 1787), äfvensom i öfriga af detta sällskap föranstaltade,
nu ytterst sällsynta publikationer. Helt säkert är det också till sällskapet,
som han riktat följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
