Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 GUNNAR EKHOLM
digt legat okända, en naturlig följd af bristen på kataloger och den af
lokalernas otillräcklighet vållade splittringen, omständigheter som gjort dessa
samlingar hart när omöjliga att öfverblicka. I likhet med Frankrikes
Biblio-théque Nationale, där det befunnits nödvändigt att utgifva en katalog öfver
de gravyrer som ingå i la Reserve1, afdelningen för särskildt märkliga
gravyrer, »des piéces que leur rareté, leur curiosité ou leur exceptionnel état de
beauté signalaient å F attention», har emellertid nu äfven från Upsala
universitets bibliotek början blifvit gjord till publicering af en förteckning öfver
ciess märkligare blad2. Genom denna publikationsserie samt genom
upprättande af en med nödig sakkunskap utförd katalog till allmänhetens tjänst
komma dessa samlingar efter flyttningen till de nya lokalerna att på ett helt
annat sätt än förr göras kända och tillgängliga för de studerande.
För de konsthistoriska studierna torde nämligen dessa alster af
grafstickeln och radernålen äga sitt stora värde. Genom de moderna mekaniska
reproduktionsmetoderna har visserligen gravyrens betydelse på detta område
väsentligt skjutits i bakgrunden, men dock kan aldrig den trognaste
fotografiska kopia komma upp till samma konstnärliga plan som en genial gravörs
med personlig uppfattning och accentuering utförda tolkning. Därför få
dessa blad också ett själfständigt konstvärde, äfven när de äro
reproduktioner. När härtill kommer det utomordentligt stora kulturhistoriska intresse,
som ofta är knutet till dem, kan man ej annat än hoppas, att i den talrika
krets af unga konsthistoriker, som nu håller på att uppväxa, också må
finnas ämnen till blifvande gravyrkännare. I betraktande af de rika samlingar,
som finnas i vårt land tack vare 1700-talets stora gravyrkonnässörer, af
hvilka Carl Gustaf Tessin är den främste3, och som kunna göra anspråk på
vård och studium, är det djupt sorgligt, att gravyrkunskapen skall ha så
fullständigt råkat i glömska som fallet är. Härtill kommer, att vår nationella
gravörskola är af en sådan rang, att den förtjänar ett bättre öde än att vara
företrädd af ett så godt som oskrifvet blad i den svenska konsthistorien.
1 Catalogue sommaire des gravures et lithographies composant la Reserve, par
Francois Courboin. T. 1—2. Paris 1900—01.
2 Les gravures celebres de la Bibliothéque de V Université Royale d’Uppsala, relevées
par Gunnar Ekholm, 1. Uppsala 1914.
3 Vid den auktion, som 1786 ägde rum på de böcker och konstskatter, som funnos
kvar i boet efter hans död 1770, utbjödos enligt den tryckta katalogen (Catalogue d’une
collectwn de tableaux et portratts . . . Stockh. 1885) omkr. 4,700 gravyrer. Vid jämförelse
med Tessins i Upsala universitetsbibliotek bevarade handskrifna gravyrkatalog framgår dock,
att detta endast är en ringa del af hvad han en gång ägt. Så t. ex. upptagas i den tryckta
katalogen 9 blad af Callot, i den handskrifna 1,227.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
