Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 GUSTAF RUDBECK
är uppgiften, att prinsessan Elisabeth dog den 19 november 1597. Släkttaflan
måste således vara tryckt efter denna dag, och det ligger ju rätt nära till
hands att sätta tryckåret till det följande, eller 1598, hvilket också är gjordt
i Ströms ofvannämnda katalog. Att detta skett blott på sannolikhetsgrunder
och icke efter något å Ströms exemplar förekommande tryckt årtal, torde
få anses säkert, då det nu funna synes vara fullt komplett och som sagdt
saknar tryckår. Men vidare är att märka, att Karl IX omtalas hvarken
såsom konung eller hertig, utan med titeln »Sweriges Rijkes nw Regerende
Arffurste», och härtill valdes han på herredagen i Jönköping i januari 1599.
Som allmänt kändt är, började han ej antaga konungatitel förr än efter
riksdagen i Norrköping 1604, ehuru ständerna redan vid riksdagen i Linköping
februari—mars 1600 förklarade, att han var den ende, de önskade till
konung. Det är således, efter mitt förmenande, till tiden mellan januari 1599
och mars 1600, man bör förlägga tryckningen af släkttaflan, och jag tror,
att man med en viss sannolikhet kan våga precisera det till hösten 1599
efter finska krigets slut. Författaren önskar nämligen hertigen ett »roligt
och fridsampt Regemente», hvilket knappast hade passat under pågående
krig och örlig, men däremot rätt bra efter slutet af ett krigståg.
Om man således endast kan komma till en hypotes vis å vis tryckåret,
så torde man ej behöfva stanna i ovisshet angående tryckort och tryckare.
De fyra olika stilsorterna, som användts, och de två bladen före titeln visa
tydligt hän på, att släkttaflan har sett dagens ljus i Stockholm, och då vid
denna tid ingen annan än Andreas Gutterwitz lär ha varit boktryckare där,
måste den således vara ett verk af honom.
Hvad släkttaflans författare åter angår, så finnas ej många att välja
på. Enligt min tanke kunna blott följande personer komma ifråga, nämligen
Rasmus Ludvigsson, Peder Månsson Utter och Erik Jöransson
Tegel. Den förstnämnde af dessa har emellertid ej kunnat låta trycka taflan,
ty han dog redan 15941, och hvad Utter beträffar, så kännerman af honom
endast ett tryckt arbete nämligen Arffiafla . . . Huru man åtskillier Baäkarff
Sijdearff.. . Anno 1621, ett blad patentfolio.
Återstår således Tegel. Utom såsom författare af historiska arbeten
har han ju också gjort sig känd bland annat som utgifvare af genealogier.
Vi hafva af hans hand det ofvannämnda Arbor genealogica, vidare
Genea-logia öffuer Sweriges, Polens och Danmarccks konunger . . . samt några andra
genealogier. Ingenstädes i litteraturen har jag dock sett uppgifvet, öfver
hvilka ätter dessa sistnämnda genealogier äro upprättade eller titeln på någon
1 Se: H. Rosman, Rasmus Ludvigsson som genealog (Ups. 1897), s. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
