Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spridning den sämsta delen af folklitteraturen, särskildt kolportageromanerna, allt
fortfarande intager en viktig plats i den för de bredare lagren afsedda
litterära produktionen. Ingen annan form af förströelselitteratur har, såvidt man
af förhållandena kan döma, lyckats göra denna genre rangen stridig. Äfven
om de öfversatta romaner och berättelser, som spridas af de för hvarje år
allt talrikare på billighetslitteratur i stora upplagor inriktade förlagen, för
närvarande synas hafva gjort den egentliga kolportagelitteraturen ett ej
oväsentligt afbräck, så torde man förhasta sig, om man däraf vill sluta, att
den senare därmed definitivt och för alltid skulle vara slagen ur brädet.
Man skulle på den kunna använda det kända poetiska uttrycket »den synes
ej mer men finns där ändå»; och säkerligen skall det icke dröja länge, förr
än man ånyo finner rik anledning att konstatera detta förhållande.
Det kan alltså a priori betraktas såsom afgjordt, att man förr eller
senare i vårt land skall se sig nödsakad att ännu en gång upptaga kampen
mot kolportagelitteraturen. Man måste då för sig uppställa tvenne frågor,
hvilka stå i mycket nära relation till hvarandra: Hvarpå beror
kolportagelitteraturens ihållande popularitet och hur skall man gå tillväga för att
definitivt skaffa den ur världen?
För att besvara den första frågan är en historisk utredning alldeles
nödvändig. Ty kolportageromanens popularitet är ingalunda att beteckna
som ett fenomen karakteristiskt endast och allenast för vår tid. För att
teckna dess utvecklingshistoria från dess uppkomsttid och intill våra dagar
kräfves det, att man vänder sig till litteraturhistorien och undersöker, när
egentligen den blott för förströelseändamål afsedda romanlitteraturen började
blifva en faktor att på allvar räkna med. Såvida man ser saken i stort, kan
man knappast anse sig äga rätt att sätta denna tidpunkt tidigare än början
af det nittonde århundradet. Visserligen förefanns äfven under det närmast
föregående seklet en romanlitteratur af ganska stor omfattning, men denna
nådde knappast annat än i relativt få undantagsfall utom de bildade
klasserna. Robinsonaderna voro förmodligen de böcker, som vunno den största
läsekretsen, men detta berodde säkerligen i ej ringa grad därpå, att de
an-slöto sig till resebeskrifningens teknik och motiv; under en mycket lång tid
var det just resebeskrifningen i realistisk eller romantiserad form, som
spelade den mest framträdande rollen inom förströelseläsningen. Romaner
betraktades länge och inom vida kretsar som ytterst tvifvelaktiga i moraliskt
hänseende. Ett typiskt exempel på denna uppfattning finner man i Gellerts
skådespel Die Betschwester, där en af de uppträdande, fru Richardinn, i
andra aktens första scen beklagar sig öfver sin kammarjungfru, hvilken hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
