Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 E. W. DAHLGREN
ingenstädes blifvit otydligt. Ett slags skuggning i ljusgult eller hvitt
streckmanér ofvanpå laveringen har tillkommit uteslutande i dekorativt syfte för
att bryta de större ytornas enformighet. Alla vattendrag äro blå och skogarna
gröna, hvarje träd med förgylld stam och löfkronornas begränsning betecknad
med fina guldlinjer. De cirkelformiga orttecknen äro likaledes belagda med
guld, och på de därvid ställda bilderna af slott, kyrkor och hus äro taken
bjärt cinnoberröda; några af de större städerna med sina murar, portar och
torn göra intrycket af verkligheten återgifvande miniatyrmålningar. Då endast
på ett blad, det där Munchen förekommer, dylika små bilder af större eller
mindre orter kunna räknas till ett antal af mer än fyra hundra, kan man
inse, hvilken möda detta minutiösa illumineringsarbete kostat. Ej mindre
omsorg är nedlagd på färgläggningen af de talrika på kartbladen anbragta
vapensköldarna; t. o. m. de små rektangulära fält, hvari gradskalan på hvarje
blad är indelad, prydas af guldarabesker i växlande mönster på röd, blå
eller hvit botten. Att genom facsimilering gifva ett prof på denna färgprakt
skulle vara nära nog omöjligt eller i hvarje fall kräfva en kostnad, som för
denna publikation ej kan ifrågakomma.
Kopparplåtarna till Werners arbete finnas ännu bevarade i det bayerska
krigsministeriets topografiska afdelning, och de hafva flera gånger, senast
1902, blifvit använda till framställande af nya upplagor, hvarje gång dock
endast i ett mindre antal exemplar. Hupp har fäst uppmärksamhet på, att
af den första upplagan finnas två olika aftryck: det ena, som han anser vara
det ursprungliga, med alla ortnamn utförda i radering, det andra med
namnskriften, dock endast på half bladen 1 och 2, i koppargravyr. Genom vid
hvarandra ställda facsimileprof har han klargjort de kännemärken, hvarigenom
de olika af try eken kunna särskiljas. Att skriften företer olika manér är
visserligen påtagligt; däremot har jag icke kunnat öfvertyga mig om, att Hupp
riktigt betecknat det ena som radering, det andra som gravyr. Sakkunniga,
som jag rådfrågat, hafva förklarat, att det, af det föreliggande trycket att
döma, är synnerligen svårt att afgöra, huruvida den ena eller andra af de
nämnda metoderna varit använd. Hvad herr Hupp kallar radering kan vara
gravyr, men sannolikast torde måhända vara, att radernålens verkan blifvit
förstärkt genom efterarbete med grafstickel, och att således samtliga blad i
det första aftrycket tillkommit genom ett dylikt kombineradt förfarande. Att
Hupp har rätt i sitt påstående, att de afdrag, som förete en trycktyper
efterbildande skrift, äro yngre än de, som hafva en skrift med mera »kursiva»
drag, huru än dessa tillkommit, bestyrkes däraf, att vårt exemplar, det för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
