Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Brahegodset - Svenskegodset - Knapegods och Ofriman frälse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
Her absolverede ieg ochsaa Daavid Slaamand udi Wllberrigshaffn, *)
publicè, fordi hand haffde paa naagle aars tiid entthollded sig fraa Sacramentet
och bespotteligen taaled, om Kirckens band, udi hvillked hand aff sin
Sogneprest waar erklered: Ingen Klaagemaal forkom mig her aff naagen offuer
Sognepresten.»
Till de rike männen torde nog länsmannen i Fräkne, Björn Mårtensson på
Anfasteröd även kunna räknas, som 1661 inlämnade sin jordabok.
Anfasteröd var visserligen skattegård, men Mårtensson hade av Kristian IV erhållit
brev att »frinjuta» räntan, vilket av Karl XI bekräftades.**) Av frälsegods
innehade han Håle kvarn (köpt av adel 1627), Tjöstelsröd, Skälläckeröd,
Stengårdsröd och Håle (inköpta 1627 av Anna Bildt). I Resteröd ägde han
Restenäs (köpt 1633) samt Tolleröd och Ryr (inköpta av Thomas Dyre).
Slutligen hade han av danske adelsmannen Erik Rosenkrantz förvärvat Ammenäs
i Forshälla.
Oedman anger, att på hans tid innehades Anfasteröd av
regementskvartermästaren Nils Skåro (Skåre), och att dennes farfader Christen Björnsson
Skåro ävenledes innehaft gården, vilket tydligen överensstämmer med
dombokens utsago. Sannolikt är det den sistnämndes son Mårten Christensen,
som i gamla handlingar omförmäles, som boende å Anfasteröd åren 1689—97,
och anges såsom befallningsman.
Släkten är tydligen mycket gammal, ty redan biskop Eystein omförmäler
i sin Röde Bog (1388) en Jon Biærnasonar, en Gunnær Skurræ och en Peter
Skorre, vilka med stor sannolikhet tillhört äldre generationer av samma släkt.
Biskop Jens Nielssön vet att berätta om en länsman, »Morten Anfasteröd»,
boende därstädes (1594), och som möjligen varit fader till den Björn
Mårtensson, om vilken Oedman har en del amsagor att förtälja, bl. a. att han varit
en »Ättegren af the stora Jettar» och att lästen till hans skor varit en aln
lång. I varje fall synes Anfasteröd ha varit ett gammalt släktgods och tidvis
av säterinatur.
*) I Tossene kyrka blev en predikstol 1641 förärad av David, Ilsebe och Margarete Slaman
till minne av deras kusin och syskonbarn, S. Gammel David Schlaman, som dog i maj 1635
och prydd med deras vapen, två brinnande korslagda facklor. Familjen har dock sannolikt
ej varit adlig (Holmberg II:s 129). Om det är den äldre eller yngre av namnet D. S., som
Glostrup avser, är nu svårt att avgöra. År 1628 var »David Slaugmand» satt i kyrkans bann. (N.
Rr. VI. s. 35).
*) I domboken för år 1683 anges, att Kristen Björnsson, tydligen Björn Mårtenssons son,
uppvisade brev på Anfasteröds och Skafteröds gårdar, vilka honom uti hans hustrus och barns
livstid voro förlänta fria från skatt och landgille, enligt brev av den 14 november 1642, utgivet
av Kristian IV i Danmark, emot att han skulle »utstå gästningen». Likaledes visade han »vår
nådige konungs konfirmation av den 6 oktober 1673». »Han blev vid sin donation konserverad.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
