Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Brahegodset - Svenskegodset - Knapegods och Ofriman frälse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xIV. Brahegodset — Svenskegodset —
Knapegods och Ofriman frälse.
Från år 1662 finnas mycket fullständiga anteckningar om frälsegodset
i Bohuslän. Inalles utgjorde detsamma vid denna tidpunkt ej mindre än
563 1/8 frälsehemman, av vilka 164 7/8 utgjorde sätesgårdar och insockne
frälse, 242 3/8 strögods, 8 1/2 knapegods och 147 gårdar s. k. ofriman frälse.
Vid länets övergång till Sverige utgjorde totalsumman (540) omkring 1/5 av
allt jordagods i Bohuslän.
Av de adelspersoner, som från denna tid skildrats var Dorothea Bjelke den
störste jordbesittaren (nära 150 hemman), därnäst följer Margareta
Huitfeldt (omkring 130) samt Peder Bagge och Gerlof Nettelhorsts arvingar med
resp. 40 och 10 hemman.
Men i den totalsiffra för länet, som ovan angivits, ingick en hel del
jordegendomar, som ej tidigare omförmälts och som för fullständighetens skull i
det följande skola beröras.1
I Kville levde någon gång i medio av 1400-talet på en gård Jored, som
numera uppdelats i en del mindre, en märklig man Erik Sämundssön,
sannolikt son till lagmannen i Viken, Sæmund Thorgilssön och ledare för det
svenska partiet i striden mellan Kristian I och Karl Knutsson Bonde. Han
efterlämnade ingen manlig arvinge, men genom sina döttrar blev han morfader
till de i historien bekanta Ture Jönsson (Tre Rosor) och Nils Ragvaldsson,
vilken senare synes ha fått sätesgården Jored i arv. Sedan Ragvaldsson
julafton 1504 lidit nederlaget vid Olsborgs fäste, ansågs hans gods förbrutet och
skänktes Joreds gård till segerherren Otto Rud samt gick från honom i arv till
den danska adelssläkten Brahe.
Mot slutet av Gustav Vasas regering sökte Nils Ragvaldssons systerson,
Nils Krumme till Örboholm, att återförvärva godset och gjordes hänvändelse
från den svenska regeringen till Fredrik II år 1559.
I skrivelsen framhålles, att Jörgen och Otto Brahe åberopa, att godset
skulle vara förbrutet och förverkat, samt att Nils Ragvaldsson skulle flytt
till Sverige på grund av en tvist med Henrik Krummedike. Otto Rud
anklagas att ha tillägnat sig även en del annat gods, som tillhörde Nils Ragvalds-
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
