Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Sundsby i Valla socken, Tjörn. Släkterna Green av Sundsby, Dyre-Lunge och Huitfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
till, att det är — en likpredikan och utgiven på familjens bekostnad, att
Thomas Dyre varit en hederlig och aktad man, och att det bästa förhållande
varit rådande mellan makarna.
Hans efterlämnade maka visade sig snart vuxen att icke blott
sammanhålla det stora godset utan även utvidga detsamma i stor skala. Innan
länet införlivades med Sverige inköpte hon (1652) halva gården Mölnefossa
av Bodil Maaneskiold, gift med kyrkoherden Henrik Jörgensën (Harboe) på
Hisingen, samt tillhandlar sig av lagmannen Hans Frantssön 4 öresbol i Berga
samt gården Kil genom byte med fru Anna Bildt.
Thomas Dyres förläning av Dragsmarks kloster skulle på grund av hans
död överlämnas till kronan den 1 maj 1652. Enligt hans räkenskaper för
1645—46 hade den ovissa räntan för detta år uppgått till omkring 149 och
för 1646—47 till omkr. 210 rdlr. Från denna summa hade han dock
fråndragit avkastningen av några gårdar, däribland Klostergården, som tilldelats
företrädarens Nils Hammers änka. Dessa avkortningar ha sedermera
strukits i räknekammaren såsom ej överensstämmande med
förläningsbrevet.
Överlämningen skulle ske den 7 mars 1653, varvid Margareta Huitfeldt
själv var närvarande, och Gregers Nielssön såsom ombud för efterträdaren,
Henrik Willumssen. Såsom besiktningsmän fungerade Peder Bagge till
Holma och lagmannen Hans Frantssön.
Vid tillfället ifråga avlämnar fru Margareta en gammal och makulerad
jordabok, som hennes man fått av Nils Hammers arvingar, och vägrade att
utskriva en ny. Besiktningen visade, att gårdarna voro väl hållna, men
Willumssens ombud yrkade, att Munkeby, som fru Margareta hade i bruk,
och vilken borde betraktas som ladugård under klostret, även skulle
underkastas besiktning.
Häremot genmälde fru Margareta, att Munkeby ej vore en utgård under
klostret utan en bondgård, från vilken hon utlöst bönderna, varföre hon ej
avstod denna gård, förrän hon fick utlösningssumman åter. Härtill kunde
nämnden intet svara och besiktningen uraktläts.
Tvisten var dock ej härmed avslutad, utan hänsköts till
befallningsmannen på Bohus, Ivar Krabbe, som förklarade, att Munkeby vikke skal være
den rette residents til Dragsmarks klosters len,» varför detsamma
resolverades vara bondgård, som av Willumssen kunde bortarrenderas. Munkeby
hade emellertid ursprungligen varit ladugård under klostret, och även Nils
Hammer har otvetydigt själv varit där boende, tills han byggde
Klostergården, å vilken hans änka fick kungligt medgivande att kvarbo under sin
livstid, enär, som det heter i skrivelsen »bemeldt gaard (d. v. s. Klostergår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
