Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Seraja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Seraja 2. En öfverstepräst i Juda, då
Nebukadnezar bortförde judarne till Babel.
Han blef gripen af’ Nebusaradan ocb förd
till konungen i Babel. Konungen dödade
honom jämte några andra i Ribla i Hamats
land, 2 Kon. 25: 18—21; Jer. 52: 24—27.
Seraja 3. En befälhafvare i Juda, en af
dem, hvilka icke hade bbfvit bortförda till
Babel, var med bland dem som gingo till
Gedalja i Mizpa, då de fingo höra, att
Nebukadnezar hade satt denne öfver de
kvarlämnade judarne. Hans fader hette
Tan-humet, 2 Kon. 25: 23; Jer. 40: 8.
Seraja 4. En man af Judas stam, den
siste af Kenas’ två söner. Hans broder
hette Otniel, en domare i Israel. Dessa
voro brorsöner till Kaleb, Jefunnes son.
Seraja hade en son, som hette Joab, 1 Krön.
4: 13, 14.
Seraja 5. En Simeonit. Hans fader hette
Asiel, och han hade. en son, som hette
Jo-sibja, 1 Krön. 4: 35.
Seraja 6. En af Arons afkomüngar
efter dennes son Eleasar. Hans fader hette
Asarja och han hade två söner, hvilka båda
blefvo bortförda till Babel, nämligen
Joza-dak och Esra, 1 Krön. 6: 14, 15; Esra*7:1.
Seraja 7, se Asarja 17.
Seraja 8. En präst i Israel i Nehemias
tid, satte sitt signet under det skriftliga
förbundet, Neh. 10: 2. Han hade dragit med
Serubbabel upp ur fångenskapen i Babel,
och för hans fadershus var Meraja
hufvudman, kap. 12: 1, 12.
Seraja 9, se Asarja 8.
Seraja 10. En man i Jerusalem i
konung Jojakims tid, blef jämte ivå andra
befalld af konungen att gripa Jeremia och
skrifvaren Baruk. Men Herren gömde dem
undan. Hans fader hette Asriel Jer. 36: 26.
Seraja 11. Främste hofmännen hos
konung Zedekia, fick följa med konungen i
fångenskap till Babel. Med honom sände
Jeremia en bok, innehållande den olycka,
som skulle drabba Babel. Och Jeremia sade
till honom, att när han komme till Babel,
skulle han läsa boken till slut. Och då han
hade läst den, skulle han binda en sten vid
henne och kasta henne i Frat och säga:
Likaså skall Babel varda nedsänkt och icke
komma upp igen för den olycka, som jag
skall låta komma öfver det. Hans fader
hette Nerija, Jer. 51: 59—64.
Serebja i. En levit, drog med
Serubbabel upp ur fångenskapen i Babel. Då
Esra drog upp med ett annat sällskap, men
icke hade några leviter med sig, blef Se-
rebja jämte en del andra leviter sänd till
honom att tjänstgöra i Guds hus. När
Ne-hemia höll löfhyddohögtid med folket, var
Serebja med och läste och uttydde lagen
för folket. Vid en fäste-, bot- och bönedag,
påbjuden af Nehemia, var han äfven med
och ropade med hög röst till Herren sin
Gud och uppmanade äfven folket att prisa
Herren ifrån evighet till evighet, Esra 8: 18;
Neh. 8: 7; 9: 45; 12: 8.
Serebja 2. En af de förnämste af de
präster, hvilka drogo med Esra upp ur
fångenskapen i Babel under konung
Artahsa-stas regeringstid. Han blef af Esra afskild
att jämte några andra emottaga det guld
och silfver, som hade blifvit gifvet åt Israels
barn i Babel, för att föra det till Jerusalem
till deras Guds hus, Esra 8: 24 —30.
Sered, den förste af Sebulons tre söner,
föddes i Kanans land, men drog med
farfadern Jakob till Egypten, då denne for dit
med hela sitt hus för att träffa sin son
Josef. Det uppstod en släkt af honom, som
kallades den sardiska släkten, 1 Mos. 46:
14; 4 Mos. 26: 26. Namnet betyder:
Rådande (Stora kyrkobibeln).
Seres 1. Son till Makir, Manasses son.
Hans moder var en kvinna af Benjamins
stam, som hette Maaka. Han hade en
helbror, som hette Peres, och en halfbror, som
hette Gilead, 1 Krön. 7: 14, 16.
Seres 2. Hustru till Haman, den störste
höfdingen hos konung Ahasveros. En gång
kom Haman hem från drottning Esters
gästabud och omtalade sin rikedoms härlighet
och huru han var upphöjd af konungen och
hedrad äfven af drottningen. Men han var
förtretad öfver, att juden Mordekai icke
böjde knä för honom. Då gaf Seres och
Hamans vänner honom det rådet, att han
skulle låta skaffa en galge, femtio alnar hög
och hänga Mordekai däri, så kunde han
komma glad till Esters gästabud den
följande dagen. Haman lät då skaffa en galge.
Då han följande morgon kom till konungen
för att begära att få hänga Mordekai,
förekom konungen honom, och han måste i
stället bevisa honom stor heder. Därefter
skyndade Haman sig bedröfvad hem och
berättade hvad som hade händt honom. Då
sade Seres och Hamans vise till honom, att
om Mordekai, för hvilken han hade begynt
att falla, var en jude, så förmådde han
intet mot honom, utan då måste han falla
för honom. Och det skedde honom efter
Seres ord, Est. 5: 9—6: 14.
Sergius, se Paulus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
