Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Eden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBELNS MAN OCH KV1NN0H.
103
och emedan han hade tagit del i alla hans
faders lidanden, 1 Kon. 2: 13—27, 35. Han
hade en son, som hette Ahimelek, hvilken
äfven var präst hos David, 2 Sam. 8: 17; 1
Krön. 18: 16; 24: 6. Han hade äfven en
son, som hette Jonatan, 2 Sam. 15: 27, 36r
1 Kon. 1: 42, så framt det icke är samme
son med flere namn.
Edén, en levit, var med och renade
Herrens hus i konung Hiskias dagar. Hans
fader hette Joah, 2 Krön. 29: 12. Namnet
betyder: Vällust, fröjd (Stora kyrkobibeln).
Eder 1. En benjaminit, den sjätte af
Berias 9 söner, hufvudman för fadershus
och boende i Jerusalem, 1 Krön. 8: 15—28.
Namnet betyder: Fähop (Stora kyrkobibeln).
Eder 2. En levit af Meraris släkt, den
andre af Musis tre söner, 1 Krön. 23:23; 24:30.
Edin, en levit i konung Hiskias dagar,
som jämte några andra tillsattes att på
heder och tro göra utdelning åt sina bröder,
efter deras afdelningar, af de frivilliga
gåf-vorna, som framburos åt Herren, och af det
allraheligaste af offren. Och öfver dem var
Kore, en dörrvaktare, 2 Krön. 31: 14, 15.
Edom, se Esau.
Efa 1. Äldst af Midjans 5 barn, 1 Mos.
25: 4; 1 Krön. 1: 33. Namnet betyder:
Flyende, uttröttad (Stora kyrkobibeln).
Efa 2. Kalebs frilla, födde sönerna
Ha-ran, Moza och Gases, 1 Krön. 2: 46.
Efa 3. En man af Judas stam; faderns
namn Jehdai, 1 Krön. 2: 47.
Efais, fader till några härhöfvitsmän i
Juda rike, som icke hade blifvit bortförde
till Babel, och hvilka gingo till Gedalja i
Mizpa med sina män, då de fingo höra, att
konungen i Babel hade satt denne öfver de
judar, hvilka voro lämnade kvar i landet,
Jer. 40: 8. Namnet betyder: Lustig man
(Stora kyrkobibeln).
Efer 1. Den andre af Midjans 5 söner,
1 Mos. 25: 4; 1 Krön. 1: 33. Namnet
betyder: Stoft (Stora kyrkobibeln).
Efer 2. En man af Judas stam. Hans
fader hette Esra, och han var den tredje af
dennes 4 söner, 1 Krön. 4: 17.
Efer 3. Hufvudman för sitt fadershus i
Manasses stam, en stridbar och ryktbar man.
Han var med i den tiden, då de assyriske
konungarne förde bort Rubens, Gads och
halfva Manasses stam för deras synds och
afguderis skull; och eftersom han hade
varit delaktig i synden, måste han äfven dela
straffet, 1 Krön. 5: 24—26.
Eflal, en man af Judas stam. Hans
fader hette Sabad, och han hade en son, som
hette Obed, 1 Krön. 2: 37. Namnet
betyder: Domare (Stora kyrkobibeln).
Efod, en man af Manasses stam, fader
till höfdingen Hanniel, hvilken var af
Herren utsedd att jämte andra utdela landet åt
Israels barn till besittning, 4 Mos. 34: 23.
Efraim, Josefs andre son, föddes honom
i Egypten af Asenat, dotter till Potifera,
präst i Egypten, innan ännu de 7
hungersåren hade inträdt. Hans broder Manasse
var den förstfödde. Men då Jakob, Josefs
fader, var nära sitt slut, och Josef förde
sina söner fram till honom, att han skulle
välsigna dem, lade Jakob mot Josefs vilja
sin högra hand på Efraim och sin vänstra
hand på Manasse, hans broder, och satte så
Efraim före Manasse samt profeterade, att
äfven Manasse skulle blifva stor, men Efraim
skulle blifva större än han, och hans säd
skulle blifva ett talrikt folk. Och Jakob
insatte dem bland sina egna söner och bjöd,
att de skulle bära hans, Äbrahams och Isaks
namn. Och han sade, att i dem skulle
Israel välsigna, så att man skulle säga: Gud
göre dig lik Efraim och Manasse. I
historien om Israels barn räknas också Efraim
jämte hans broder Manasse alltid ibland
Israels stammar och har en rätt framstående
plats där, I-Mos. 41: 50—52; 46: 20; 48: 1
—20; 4 Mos. 26; 28; Osea 13: 1. Efraims
efterkommande nämnas också ofta endast
med namnet Efraim. På andra ställen
kallas de Efraims barn, Efraims stam o. s. v.,
4 Mos. 1: 10, 33; 2: 18, 24; 7: 48; 10: 22;
13: 9; 26: 35, 37; 34: 24; Jos. 14: 4; 21: 5,
20; Dom. 1: 29; 5: 14; 7: 24; 8: 1, 2; 10: 9;
12: 1, 4, 5; 2 Sam. 2: 9; 13: 23; 1 Krön. 6:
66; 9: 3; 2 Krön. 15: 9; 17: 2; 25: 7,10; 30:
1, 10; 31: 1; 34: 6, 9: Ps. 78: 9, 67; 80: 3:
Os. 5; Sak. 9: 13. Särskilda personer, som
nämnas ibland Efraims barn, äro: höfdingen
för Efraims stam, Elisarna, hvilken af
Herren blef utsedd att biträda Mose och Aron
vid mönstrandet af Israels folk i Sinais
öken, 4 Mos. 1: 10; 2: 18; 7: 48; 10: 22;
höfdingen Hosea (Josua), hvilken bland andra
sändes af Mose att bespeja Kanans land och
blef dennes efterträdare, utsedd att föra
Israels folk in uti Kanans land, 4 Mos. 13: 9;
höfdingen Kemuel, hvilken af Herren utsågs
att jämte andra utdela landet åt Israels
barn, när de intagit det, 4 Mos. 34: 24;
hufvudmannen och befälhafvaren hos
konung David, Helez, hvilken hade att
betjäna konungen i den sjunde månaden i allt
hvad angick krigsfolkets afdelningar, 1 Krön
27: 10; hufvudmannen och befälhafvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
