Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Allt väl — men Seyd i flykten sökt sin
frälsning —
Åtskilligt gjorts — men mera göras får —
På sjön det brinner — staden återstår.»
5.
Man fick sig facklor qvickt och tände huset
Erån port till minaret, i segerruset.
En dyster fröjd i Conrads öga brann,
Men snabbt vid några qvinnoskrik försvann:
Det klang som själaringning i ett öra
Som stridens jämmer aldrig kunde röra.
»Eramåt — men hvarje qvinna gånge fri,
Betänken, vi ba qvinnor, äfven vi,
På dem engång, så kära för oss alla,
Skall ringaste missgerning återfalla;
Det är mot männer blott som vi få slåss,
Att hjelplösheten skona höfves oss.
Så glömsk jag var! Om de nu fått förbrinna,
Det uppväckt himmelens förtrytelse!
Men nu — tätt efter mig! Ännu vi hinna
Att lätta oss från en förbrytelse.»
Re’n brakar trappan: dörren upp han spänner
Och märker knappt att golfvet sulan bränner:
Der bolmar så han storknar närapå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
