Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vedtjufven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 102 —
nu, konung Olof, ha vi svenska bönder beslutit, att
du skall göra fred med konung Olof den tjocke
af Norge och gifva honom prinsessan Ingegerd till
äkta.» Och så gaf prinsessan den norske konungen
en pelsrock, rikt besatt med guld, och därtill sitt
hjärta. Sådant skall det vara, vårt eget norska
konungapar, sippedeia!»
»Det var bra sagdt», sade Björnstad och hvilade
på yxan. »Det är en bra läsning. Fortsätt därmed
tills boken är slut; och läs den sedan om igen.
Skall vårt land blifva, hvad det fick förmåga till,
ståtligare än något annat vida omkring, då måste vårt
eget härskarehus vara ståtligare än något annat
häromkring; låt oss sedan själfva bestyra det öfriga, då
växa vi norrmän i vädret, så man skall undra
däröfver, och nytt skall spörjas öfver alla land.»
»Nej, ropade Halvor, »vi välja den starkaste
mannen i vårt land, och det är du, far.»
»Prat», sade Björnstad, »det finns där ingen
samlingsförmåga uti, och därförutan kan ingenting bestå.
Striderna skola stridas, kampen måste kämpas, men
vår konung, som bär vårt folks egen krona, skall stå
högt öfver dem. Därför välja vi vår härskare af det
ståtligaste konungahuset i norden. Låt honom gärna
vara en svensk konungason, det flyter hjälteblod i det
folkets ådror — låt vår drottning gärna vara en dansk
konungadotter, det flyter rent och fromt blod i de
kvinnornas hjärtan, blomman af bägge husen, de blefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
