Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
127 röster, Domprosten i Wexiö, Doctor Magnus
Lamér det andra, med 105, och Contracts-Prosten och
Kyrkoherden i Skatelöf Doctor Carl Magnus Agrell det
tredje med 91 röster, hvarefter Konungens Nådiga
Fullmakt på detta embete utföll för Doctor Tegnér d. 25
Februar. sistnämnde år. I denna egenskap bevistade
Han Riksdagen 1828, och sedan Han af sjuklighet
varit hindrad att vid början af den nu varande infinna sig,
begaf han sig, efter förbättrad helsa, i slutet af Junii
månad till detta Riksmöte. Utnämnd till Commendeur
af Kongl. Nordstjerne-Orden d. 31 Augusti 1829, har
Han 2:ne gånger varit uppförd å förslag till
Biskopsembetet i Carlstads Stift, nemligen 1829, i andra rummet,
med 43 röster, och å det första, som upprättades
innevarande år, med 47 röster i första rummet, men
undanbad sig vid sednare tillfället denna flyttning.
I Num. 6 af Wexiö Stifts-Tidningar för detta år är
infördt följande, som han sjelf uppgifvit för Latinsk
profskrifning å der varande Gymnasium, vid den då hållna
examen, och som förtjenar att allmännare blifva kändt:
„Greklands äldsta historia visar oss öfverallt en
monarkisk mer eller mindre inskränkt styrelse, hvilken
också såsom utgången ur fadersväldet är den enklaste
och naturligaste. Denna måste dock dels genom
maktens missbruk, dels genom folkets frihetsälskande
lynne, vika för republikanska styrelseformer, hvilkas
väsendtliga kännemärke var, att hvarje medborgare
personligen hade sin röst i Statens offentliga
angelägenheter. Detta var möjligt, så länge Staten ännu för det
mesta bestod af en Stad med ett ringa område: allt
arbete förrättades dessutom af slafvarne, och
medborgaren kunde således vara ledig att deltaga i Statens
värf. Sederna voro också, om icke renare än nu, åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
