Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes uppenbarelse - 14 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Joliaiines uppenbarelse.
Kap. 14: 3 — 9.
kunna vi fatta det, då ju endast de 144
tusen kunde lära sig den.
De hade under jordelifvet varit
heliga framför alla andra menniskor. Derför
kunde endast de men inga andra lära sig
att sjunga den nya sången.
t Märk, huru frälsningen här såsom ofta
i den heliga skrift framställes under bilden
af ett köp. Se anm. till Matt. 20: 2 8.
4. Dessa äro de, som icke
haf-va befläckat sig med qvinnor,*
tj de aLro jungfrur; dessa äro
de, som följa lammet, livarhelst
det går. f Dessa hafva blifvit
köpta från menniskorna såsom
en förstling ft åt Gud och
lammet.
Dermed beskrifves deras fullkomliga
sedliga renhet. Enligt Mose lag
betraktades allt könsumgänge, äfven det
äktenskapliga, såsom orenande. Se o Mos. 15: 18
och jemför 2 Mos. 19: 15.
Det ord, som här står i grundtexten,
användes så väl om qvinnor som om män,
hvilka aldrig haft umgänge med det
motsatta könet.
t Den särskilda ära, som uti den
himmelska herrligheten tillhör dem, är att de
omgifva och följa lammet öfverallt. Denna
ära tillkommer alltså icke alla de saliga.
ff Ora alla de frälsta beter det, att de
blifvit köpta, men om dessa, att de blifvit
köpta såsom en förstling. De intaga
således till följd af sin fullkomliga helighet
och renhet en högre plats i den
himmelska herrligheten än de öfriga helgonen.
5. Och i deras mun har icke
lögn blifvit funnen,’-’ tj de äro
fläckfria.
Ps. 32: 2. Zef. 3: 13. Mal. 2: 6. Ef.
5: 27.
Detta är åter en beskrifning på deras
sedliga fullkomlighet. De hafva aldrig i
sitt lif gjort sig skyldiga till någon
osanning.
6. Och ]ag sag en annan
ängel flygande midt på himmelen,*
hafvande ett evigt evangelium**
att förkunna öfver dem, som bo
på jorden, och öfver hvarje folk-
slag ocli stam och tungomål och
folk,
Upp. 8: 13. 1 Petr. 1: 25. Upp.
19: 17.
* Samma uttryck i kap. 8: 13, 19: 17.
** Det evangelium, som ängelen hade i
sin hand — sannolikt i form af en bok
— kallas evigtj derför att dess innehåll
var Guds eviga rådslut om den
fullkomliga frälsning, som de utvalda hafva att
vänta, när herrens stora dag kommer.
7. sägande med hög röst:
Frukten Gud och gifven honom
herrlighet,* ty hans doms timme
har kommit, och tillbedjen
honom, som har gjort himmelen
och jorden och hafvet och
vattnens källor!
Upp. 15: 4. 5 Mos. 32: 3. Upp. 10^
6. Ap. G. 4: 24, 14: 15. Ps. 146: 6.
d. v. s. förherrligen honom, prisen
honom !
8. Och en annan ängel, en
andre, följde honom, sägande:
Fallit, fallit har det stora
Babylon,* som har gifvit alla folk att
dricka af sin skörlefnads vredes
vin.**
Upp. 18: 2 f., 17: 4 f. Es. 21: 9.
Dan. 4: 2 7. Jer. 51: 7 f.
I gamla testamentet var Babylon Guds
folks svåraste fiende. Dess namn
användes här för att beteckna den äldsta kristna
församlingens svåraste fiende, nämligen den
hedniska verldsstaden Rom. När ängelea
säger, att detta Babylon redan har fallit,
så framställer han det tillkommande såsom
redan förflutet. Sådant är i det profetiska
språket mycket vanligt. Jemför kap. 11:
17 och anm. dertill.
Genom sin glans och makt hade Rom
såsom en sköka berusat alla folk till att
bedrifva skörlefnad med henne. Denna
skörlefnad bestod i den afgudiska dyrkan,
som folken egnade den romerska
verlds-makten (jemför v. 9), och dess vin var
tillika ett Guds vredes vin, d. v. s. det
drog Guds vrede och förbannelse öfver
folken.
9. Och en annan ängel, en
tredje, följde dem, sägande med
hög röst: Om någon tillbeder
vilddjuret och dess bild och tager
655
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
