Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakobs bref - 2 Kapitlet - 3 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakobs b ref.
Kap. 2: 22—-3: 1.
så att hon blef honom räknad till
rättfärdighet. — Enligt Jakobs lära här
voro således gerningarna det egentligen
rättfärdigande. Tron var endast
medver-Icande så till vida, som gerningarna hade
sin grund i hans tro på Gud. Men tron
i och för sig var icke rättfärdigande.
23. och skriften uppfjldes, som
säger: Men Abraham trodde Gud,
och det vardt honom räknadt till
rättfärdighet,* och han vardt
kallad Guds vän.**
1 Mos. 15: 6. 2 Krön. 20: 7. Es.
41: 8.
* Af detta ställe gör Paulus en helt
annan och motsatt användning i Rom. 4.
Han visar nämligen, att tron i och för sig
utan gerningar räknades Abraham till
rättfärdighet. Jakob deremot menar, att
Abrahams tro vardt honom räknad till
rättfärdighet, först sedan hon blifvit fullkomnad
genom den gerningen, att han lade sin son
på offeraltaret. Visserligen står det i 1
Mos. 15: 6, att Abraham trodde Gud och
det vardt honom räknadt till rättfärdighet,
men enligt Jakobs åsigt uppfyldes detta
ord icke då, när Abraham trodde, utan
först då, när hans tro vardt fullkomnad
genom den nämda gerningen. I 1 Mos.
15: 6 ser han alltså icke en berättelse om,
hvad som skedde då, utan en profetia om,
hvad som framdeles skulle ske, när
Abrahams tro vardt fullkomnad genom
gerningar. Det finnes ingen möjlighet att
bortförklara denna motsats mellan Jakob och
Paulus. För Paulus är ordningen denna:
Tron räknas menniskan till rättfärdighet
utan gerningar; och sedan hon blifvit
rättfärdigad, gör hon goda gerningar. För
Jakob deremot ställer sig saken så: Tron
i och för sig uträttar intet till
rättfärdig-görelse; först när gerningar komma dertill
och fullkomna henne, varder hon räknad
till rättfärdighet. — Alla försök, som
bi-beltolkare gjort för att lösa denna
svårighet, hafva varit otillfredsställande.
** Att Abraham vardt kallad Guds vän,
står icke på samma ställe som det förra,
utan Jakob säger det på grund af andra
bibelutsagor. I 2 Krön. 20: 7 kallar
konung Josafat Abraham för Guds vän^ och
i Es. 41: 8 kallar Gud honom sjelf: min
vän. Uttrycket Guds vän kan betyda
antingen en, som älskar Gud, eller en som
älskas af Gud. Sannoh’kt menar Jakob
det senare.
24. I sen,* att af gerningar
rättfärdigas en menniska och icke
af tro allena.
^ Här följer nu den slutsats, som Jakob
gör af det föregående.
25. Men likaledes äfven
Ea-hab, skökan — vardt icke hon
rättfärdigad* af gerningar, när
hon hade mottagit sändebuden**
och drifvit nt demf på en annan
väg?tt
Jos. 2: 1 följ.
* Det står visserligen icke i Jos. 2 om
henne sagdt, att hon vardt rättfärdigad,
men hennes räddning vid Jerikos
förstöring är för Jakob ett bevis derpå.
** Hon mottog och gömde de spejare,
som Josua hade sändt till staden Jeriko.
Jemför Ebr. 11: 31.
t Med detta ord uttryckes den ifver,
hvarmed hon förde dem ut.
ft på en annan väg, än den de hade
kommit in. Hon släppte ned dem med
ett tåg genom ett fönster i stadsmuren.
Se derom Jos. 2: lö f.
26. Ty såsom kroppen ntan
ande är död, så är ock tron utan
gerningar död.*
* Det är anden, som gör kroppen
lef-vande och verksam; utan anden är
kroppen endast en död materia, som ingenting
kan uträtta. När Gud af jordens stoft
hade format Adams kropp, så var denna
kropp död; först när Gud i honom
inblåste en lefvande ande, vardt deraf en
lef-vande menniska. På samma sätt, menar
Jakob, förhåller det sig med tron. Utan
gerningar har hon intet lif och uträttar
ingenting till rättfärdiggörelse (v. 20). Men
komma gerningarna dertill, då blir hon
lefvande och rättfärdiggörande.
3 Kapitlet.
Varning mot tungans missbruk (v. 1—12),
mot kif och parti (v. 13—18).
Ya.rden icke många lärare, *
mina bröder, vetande, att vi
skola få en större dom.**^
Ju mindre verksam deras tro var i
goda gerningar, desto mer angelägna och
— 597 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
