Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakobs bref - Inledning - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 1: 1.
Jakobs bref.
att dess lära om rättfärdiggörelsen enligt hans mening strider tvärt emot
Pauli lära, dels derför att brefvet ingenting talar om »Kristi lidande ocb
uppståndelse eller om Kristi andeD.
För dem, som hafva denna åsigt, är det klart, att da ofvan omtalade
likheterna mellan Jakobs bref och Petri första bref bero derpä, att för-^
fattaren till det förra begagnat det senare.
I betraktande af allt detta synes det mest sannolikt, att brefvet är
skrifvet af en för oss obekant lärare vid namn Jakob, hvilken sä mycket
mindre bör förvexlas med apostlarna Jakob eller med Jakob, herrens
broder, som han sjelf hvarken kallar sig apostel eller herrens broder uta»
helt enkelt Guds och Jesu Kristi träl (kap. 1: l).
Jakobs bref är enligt dess egen uppgift (kap. 1: l) skrifvet till
»de-tolf stammarna i förskingringen», d. v. s. till judar, som lefde utom
Palestina (se anm. till 1 Petr, 1: l). Att dermed dock icke menas judar
i allmänhet utan endast judekristna församlingar^ är uppenbart af hela
brefvets innehåll. Dessa församlingar voro fullständigt ordnade, hade egna
synagogor (kap. 2: 2) och egna äldsta (kap. 5: 14). Sävidt man kau
se, funnos i deras gemenskap inga omvända hedningar. De bestodo
uteslutande af judar. Tillvaron af sådana församlingar torde sä mycket mindre
böra betviflas, som man lätt kan tänka sig, att det ännu tämligen långt
fram i tiden fans omvända judar, som, bundna vid Mose lag, icke ansåge
sig kunna hafva församlingsgemenskap med hedningar.
Hvad som gaf författaren anledning att skrifva detta bref, var det
dåliga andliga tillstånd, som rådde i församlingarna. Med mycken skärpa
bestraffar han dem derför. Någon bestämd anordning af brefvets innehåll
kan man icke finna. Det ämne, hvaromkring det hufvudsakligen rör sig^
är nödvändigheten af ett heligt iefverne.
Hvarifrån brefvet är skrifvet, kan man icke med visshet veta. Men
sannolikt är det från Jerusalem. Hvad angår tiden, torde man såsom
säkert kunna antaga, att det är skrifvet före Jerusalems förstöring.
1 Kapitlet.
Helsning (v. 1). Uppmaning till uthållighet
(v. 2—4), till bön om vishet (v. 5—8). Ben ringes
lycka, den rikes elände (v. 9—11). Frestelsens
källa (v. 12—18). Förmaning till de troende att
Tara lagens görare (t. 19—27).
V. 17—21 episteltext fjerde sond. efter päsJc.
22—S 7 episteltext hönesöndag.
Jakob,* Guds och. herren Jesu
Kristi träl,** till de tolf
stammarna f i förskingringen: f f
va-ren glada, t*
* Hvem denne Jakob är, derom se in«
ledningen här ofvan.
** Se anm. till Rom. 1: i. Författaren
var en evangelii predikare och var i detta
embete Guds och Kristi träl.
t Naturligtvis menas här judekristna
församlingar. Se derom inledningen.
ff Om detta ord se anm. till 1 Petr.
1: 1.
Det ord, som i grekiska språket
användes såsom helsningsord, betyder på
svenska: Var glad. Se Matt. 26: 4 9, 27: 2 9^,
28: 9, Mark, 15: 18, Luk. 1: 2 8, Joh. 19t
— 588 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
