Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes första bref - 5 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 5: 7 — 11.
Johannes första bref.
* Att andens vittnesbörd är sant, det
kunna vi vara vissa på, ty o. s. v.
** Anden är icke ensam, som vittnar,
utan vittnena äro tre. Och enligt en
allmänt giltig regel måste en sak anses vara
sann, när den är bekräftad af två eller
tre vittnen (se Joh. 8: 17 och anm.
der-till).
8. anden, vattnet och blodet,
och de tre äro till ett."^
* Dessa tre afgifva ett och samma
vittnesbörd, nämligen att Jesus är Guds son
Kristus (v. 5 f.). Den helige andens
em-bete skulle enligt Jesu egna ord vara att
vittna om honom. Se derom Joh. 15:2 6.
Detta vittnesbörd var ett vittnesbörd i
apostlarna. Men äfven vattnet och blodet vittna.
Vid hans dop kom nämligen en röst från
himmelen, från Gud sjelf, som sade: Denne
är min son, den älskade (se Matt. 3: 17),
och vid hans död uppfyldes på honom
flere profetior, som handlade om Kristus
(se Joh. 19: 28, 3o, 3 6, 37), hvilket
bevisar, att han är Kristus, Guds son (Joh.
20: 31). — Om dessa verser se för öfrigt
tilläggsanm. vid kapitlets slut.
9. Om vi mottaga
menniskor-nas vittnesbörd,* Guds vittnesbörd
är större, tyf detta är Guds
vittnesbörd, ft ty han har
vittnat om sin son.j*
Joh. 5: 36 f.
* När man har två eller tre menniskor
såsom vittnen, så plägar man antaga deras
vittnesbörd för sant. Se Joh. 8: 17; 5:
31 f. Och om vi det göra, vill apostelen
säga, så böra vi ännu mera antaga Guds
vittnesbörd.
Guds vittnesbörd har större
bevisningskraft än alla menskliga vittnesbörd.
t Apostelen förklarar här, hvad han
menar för ett vittnesbörd.
tt Vittnesbördet af anden, vattnet och
blodet är Guds vittnesbörd.
t* Gud har i det nämda trefaldiga
vittnesbördet sjelf vittnat, att Jesus är hans
son.
10. Den som tror på Guds
son, har vittnesbördet i sig;* den,
som icke tror Gud,** har gjort
honom till en lögnare, *** emedan
han icke har trott f på det vitt-
nesbörd, ff som Gud har vittnat f*
om sin son.
* I sig sjelf, i sitt eget inre har han
Guds vittnesbörd derom, att Jesus är
Kristus, Guds son. Hvad detta är för ett
vittnesbörd, säger apostelen i v. 11. Han menar
således här icke det trefaldiga
vittnesbördet af anden, vattnet och blodet, som han
nyss talat om. Genom detta har den
troende kommit till tron, men sedan det skett,
har han fått ett vittnesbörd i sig sjelf,
** d. v- s. tror, att Gud är sannfärdig
i det vittnesbörd, som han har gifvit om
sin son (v. 9).
*** Grundtextens uttryck betecknar, att
han har gjort och fortfarande gör Gud till
en lögnare. Jemför kap. 1: 10. Om ordet
göra i betydelsen förhlara se anm. till
Matt. 12: 33.
f Grundtextens uttryck innebär, att
han icke har blifvit ej heller är troende.
tt satt lit till det vittnesbörd.
d. v. s. det trefaldiga vittnesbördet
af anden, vattnet och blodet, i hvilket Gud
har vittnat, att Jesus är hans son Kristus.
Den som icke tror detta vittnesbörd, han
förklarar Gud för en lögnare, och han kan
aldrig få något vittnesbörd i sig sjelf.
Jemför Joh. 3: 33 och anm. dertill.
11. Och detta är
vittnesbördet,* att Gud har gifvit evigt
lif åt oss,** och detta lif är i
hans son. t
Joh. 1: 4. 1 Joh. 2: 25.
* deri består det vittnesbörd, som vi
hafva mottagit i vårt inre.
** åt oss, som äro troende.
t det har sin grund i hans son och
eges allenast derigenom, att vi äro i hans
son. Den, som har det eviga lifvet i
Jesus, har derför i detta lif vittnesbördet om,
att Jesus är Guds son. Ty vore han icke
Guds son, så skulle den troende icke hafva
det eviga lifvet genom att vara i honom.
12. Den, som har sonen, har*
lifvet; den, som icke har Guds
son, har icke lifvet.**
Joh. 3: 36; 14: 6.
* Redan nu har han det eviga lifvet
om ock endast i en ofullkomlig begynnelse.
Se Joh. 3: 3 6 och anm. dertill. Huru vi
kunna veta, att vi hafva detta lif, derom
se kap. 3: 14.
— 570 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
