- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
514

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petri första bref - 2 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 1: 19 — 2 5.

Petri första bref.

f De gammaltestamentliga presterna
frambm-o ofer, bestående af lekamliga ting.
De troende skola frambära andliga offer.
Dermed menas alla sådana gerningar, som
framgå ur den nya, andliga menniskans tro
och kärlek, såsom bön, tacksägelse,
barm-hertighetsgerningar, verksamhet för att göra
herrens namn kändt o. s. v. Se Rom.
12: 1. Jemför Ebr. 13: 15, 16, Jak. 1:
2 7, Rom. 1: 9, 15, 16, Fil. 2: 17, 4: 18.

ff Jemför Rom. 15: 16, der samma ord
står.

t* Meningen kan vara, antingen att de
troende frambära offren genom Kristus,
eller ock att Gud mottager dem med
välbehag genom Kristus. Det förra är att
föredraga. Jemför Ebr. 13: 15. De
troende frambära sina offer till Gud genom
Jesus Kristus, emedan dessa offer hafva
sin grund i den nåd, som de genom
honom fått af Gud.

6. Derför heter det i
skriften: Se, jag lägger i Sion en
hörnsten, utvald, dyrbar, och den,
som tror på honom, skall icke
alls komma på skam.’^

Es. 28: 16. Rom. 9: 3 3.

* Denna profetia anföres på flere
ställen i nya testamentet såsom syftande på
Kristus. Jemför Matt. 21: 42, Rom. 9: 3 3.

7. Eder, som tron, tillkommer
alltså äran,* men för otrogna har
den stenen, som de byggande**
förkastat, blifvit till en hörnsten
och en stötesten och en
anstöts-klippa,t

Ps. 118: 22. Es. 8: 14.

* Med äran menar apostelen det samma,
som i profetian uttryckes med orden: han
skall icke alls komma på skam. De som
sätta sin tro till Kristus, skola ofelbart
vinna den eviga ära, som de på grund af
Guds löfte genom honom vänta.

** d. v. s. Israels andliga lärare och
ledare, hvilkas embete var att uppbygga
Guds folk. Se derom Matt. 21: 4 2.

t Likasom Kristus å ena sidan är till
frälsning för dem, som tro, så är han å
andra sidan till förtappelse för dem, som
förkasta honom. Han är likasom en sten,
på hvilken de stöta sig och falla och
förgås. Se Luk. 2: 34, 20: 17, 18 och anm.
till Rom. 9: 3 3.

8. hvilka stöta sig,* icke
lydande ordet, hvartill de ock
blifvit bestämda.**

Es. 8: 14.

* d. v. s. förgås.

** Ordagrant: satta. Det ’åv i Gudg=
eviga råd bestämdt, att de, som icke lyda
evangelium, skola förgås.

9. Men I ären ett utvaldt*
slägte, ett konungsligt
prester-skap,** ett heligt folk,*** ett folk
till egendom,t på det I mån
förkunna ff dens dygder,fff som
har kallat eder från mörkerf*
till sitt underbaraj ljus,t**

2 Mos. 19: 5 f. ’5 Mos. 7: 6. Es.
62: 12.

* Medan de otrogna äro bestämda till
förtappelse, så ären I, som tron, utvalda,
till frälsning.

** Detta uttryck kan betyda ett
konungarike, bestående af prester (enligt
grundtextens ord i 2 Mos. 19: e), eller ock ett
presterskap med konungslig ära och
herr-lighet. Det senare är sannolikt apostelens
mening här. Se Upp. 1: 6, 5: 10.

Se 2 Mos. 19: 6. Det gamla Israel
var utvaldt ur alla folk och invigdt till
Guds tjenst. De troende äro ett ur
verl-den utvaldt samt åt Gud och hans tjenst
helgadt folk.

f Ordagrant: till förvärfning, d. v. s.
ett folk, som han förvärfvat till att vara
hans särskilda egendom. Jemför Es. 43:
21, Mal. 3: 17, 5 Mos. 7: 6.

ff Ordagrant: utförkunna, d. v. s.
offentligen utbasuna, så att de, som stå
utanför, må höra det.

fff d. v. s. hans egenskaper och herrliga
gerningar. Särskildt syftar apostelen på
de välgerningar, som de troende hade
erfarit derigenom, att de blifvit omvända.

f* d. v. s. från det andliga elände,,
hvari I förut hafven lefvat.

f ** d. v. s. till den underbara sällhet,
som han har att gifva de sina (Kol. 1: 12).
Somliga bibeltolkare fatta orden mörker
och ljus i betydelse af okunnighet och
kunskap, men det säger här för litet.
Jemför Es. 9: 1, 60: 1 f.

10. I, som förut icke voren
folk men nu ären Guds folk. I,
som icke haden barmhertighet

— 514 ~

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free