Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petri första bref - Inledning - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 1: 19 — 2 5.
Petri första bref.
Brefvet innehåller: I. En helsning och tacksägelse kap. 1: 1 — 12;
II. Förmaningar kap. 1: 13 — 5: 11; III. Helsning och afslutning. —
Förmaningarna gälla dels ett heligt lefverne i allmänhet dels ett rätt
förhållande i särskilda stånd. De senare förmaningarna äro inblandade i
de förra (kap. 2: 13—3: 7, 5: 1 — 7).
Äktheten af Petri första bref är af den äldsta kyrkan pä ett så
af-görande sätt bekräftad, att intet tvifvel derom kan vara.
1 Kapitlet.
Helsning (v. 1—2), tacksägelse till Gnå (v.
8—12), förmaningar till heligt lif (v. 13—25).
V. 3—8 aftonsångstext tredje söndagen efter
påsk II.
8—i 3 aftonsängstext fjerde söndagen i
advent IL
18—25 aftonsångstext annandag påsk II.
Petrus, Jesu Kristi apostel, till
utvalda främlingar* af
iöv-skingringeii i Pontus, Gralatien,
Kappadocien, Asien och
Bitj-nien,f
* Af kap. 2: 11 synes, att apostelen
med ordet främlingar menar, att de
troende äro främlingar här på jorden.
Himmelen är deras fädernesland, målet
för deras längtan (Ebr. 11: 14). Jemför
Fil. 3: 2 0. Apostelen kallar dem utvalda,
emedan de äro utvalda ur verlden till
frälsning (kap. 2: 9, Joh. 17: e). Se Ef.
1: 4 och anm. dertill.
** Förskingringen var ett namn, som
på apostelens tid vanligen användes för
att beteckna de judar, som lefde
kringspridda i hedniska länder. Somliga
bibeltolkare tro dock, att apostelen med
för-skringen här menar kristna, som bodde
utanför Palestina, utan afseende på om de
voro judekristna eller hedningkristna.
Emedan han betraktar dem såsom det rätta
Israel, benämner han dem med ett ord, som
annars användes om judar. Detta kan
dock icke vara riktigt. Det finnes intet
skäl att gå ifrån ordets egentliga betydelse.
Apostelen skrifver alltså till troende judar,
som hörde till förskringingen, d. v. s.
som bodde i hedniska länder. Jemför
Jak. 1: 1. Se för öfrigt inledningen,
t Pontus, Galatien, Kappadocien och
Bitynien voro landskap i Mindre Asien
Namnet Asien betecknar de vestra
kustlandskapen af Mindre Asien nämligen;
Mysien, Lydien och Karien. Se derom
anm. till Ap. G. 2: 9.
2. enligt* Gud faders**
förutseende*’^’^ i andes helighet f till
lydnadft och Jesu Kristi blods,
bestänkning.ftt Nåd och frid
för-öke sig åt ederlf*
2 Petr. 1: 2. Jud. 2.
* utvalda enligt, d. v. s. i
öfverensstäm-melse med, på grund af.
^^ Gud kallas i nya testamentet fader
dels såsom Kristi fader dels såsom de
troendes fader. Det är sammanhanget, som
1 hvarje fall afgör, hvilketdera som menas.
Här synes det förra vara apostelens
mening (v. 3). Se anm. till Gal. 1: 3.
*** Ordagrant: förutkännande. Se Rom.
8; 2 9. Guds förutvetande är grunden till
utkorelsen.
t d. v. s. genom den helighet, som
anden verkat i eder.
tt d. v. s. till att lyda Gud. Se v. 14.
ttt Apostelen tänker vid dessa ord på
2 Mos. 24: 7—8, der det omtalas, huru
Moses vid förbundets stiftande bestänkte
folket med förbundsblodet. Denna
be-stänkning var ett tecken till förbundets
orubblighet. Apostelen vill säga, att de
troende voro utkorade till orubblig förening
med Gud, derigenom att Kristus utgjutit
sitt blod för dem, och att de blifvit troende
på honom. — Märk: grunden till deras
utkorelse var Guds förutseende, ändamålet
var lydnad och oupplöslig förening med
Gud genom Kristus. Sjelfva utkorelsens
handling hade skett derigenom, att anden
verkat helighet i dem.
— 508 ~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
