- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
299

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till efesierna - 4 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli bref till efesierna.

Kap. 1: 1—4.

4 Kapitlet.

Förmaning att vandra i kärlek ocb. bevara
andens enhet (v. 1—6). Gåfvornas mångfald
och ändamål (v. 7—16). Den gamla och den
nya menniskan fv. 17—24). Varning för lögn,
vrede, stöld, ruttet tal m. m. (v. 25—32).

V. 1—6 episteltext sjuttonde sönd. efter tref.

7—45 aftonsångstext Kristi himmelsfärdsd. II.

i4 — /6 aftonsångstext femte sönd. efter
tret-tondedaq jul. IL

22—28 episteltext nittonde sönd. eft. tref.

Jag förmanar eder alltså, jag
fången i herren/^-* att vandra

värdigtf den kallelse, som I
haf-ven blif\dt kallade med,ff

Ef. 3: 1.

* på grund af hvad jag nyss sagt (kap.
3: 2 0 f.). Somliga bibeltolkare mena, att
apostelen med ordet alltså syftar tillbaka
på allt, hvad han sagt i de föregående tre
kapitlen.

^^^^ Detta tillägger hau för att desto
innerligare beveka dem. Han var »en fånge
i Kristus», emedan hans fångenskap hade
sin grund i hans förhållande till Kristus
och hans verksamhet för Kristi sak.
Jem-för Rom. 16: 3, 8, 9, lo, 13 m. fl. st.

t Jemför Fil. 1: 2 7, Kol. 1: lo, 1 Tess.
2: 12, 2 Tess. 1: ii, Eom. 16: 2, Matt.
3: 8.

tt då Gud kallat eder till evig
frälsning i Messias rike. Se anm. till Rom.

8: 3 0.

2. med all ödmjukliet* och
saktmod, med långmodighet,
fördragande Il varandra*^ i kärlek,

»^"Se Matt. 11: 29, Kol. 3: 12 följ.
Motsatsen till ödmjukhet se Rom. 11: 20,
12: 16, Gal. 6: 3.

Apostelen förutsätter, att det bland
dem skall förekomma, att den ene
försyndar sig mot den andre. Ty först då
kommer det an på fördragsamhet.

3. vinnläggande eder* att
bevara andens enhet i fridens
band.

* Grundtextens ord betyder att med
if-ver vinnlägga sig om något.

den enhet, som den helige anden
verkar. Jemför Fil. 1: 27, 1 Kor. 12: 13,
Joh. 17: 21. Denna enhet är enhet i tro,
kärlek, sinnelag, hopp o. s. v.

t Den inbördes friden liknas vid ett
band, som omsluter dem alla; och så
omslutna skola de bevara andens enhet.
Brister bandet, faller allt i sär, och enheten
upphör.

4. En enda* kropp** (är det)
och en enda ande,f såsom I ock
hafven blifvit kallade i ett enda
eder kallelses hopp,ff

Rom. 12: 5. 1 Kor. 10: 17, 12: 4,

11 — 13.

* Här angifves grunden till den rätta
enheten i anden.

Denna kropp är församlingen, icke
lokalförsamlingen utan samfundet af alla
troende utan afseende på tid eller rum.
Äfven den kristen, som lefver alldeles
enstaka för sig, är en lem i denna kropp.
Se kap. 2: 16.

t nämligen den helige anden. Jemför
kap. 2: 18, 1 Kor. 12: 13.

ff Det hopp, som I genom eder
omvändelse hafven fått, är också ett enda,
nämligen hoppet om evig frälsning i
Mes-sias rike (Fil. 3: 14).

5. en enda herre,* en enda
tro,** ett enda dop,f

1 Kor. 8: 5 f., 12: 5 f. 1 Tim. 2: 5.

^ nämligen Kristus Jesus.

tron på Kristus, som består deri, att
man af hjertat håller sig till Kristus
såsom frälsaren. Denna tro kan ega bestånd
under många vexlande läromeningar. Se
Rom. 10: 9 och anm. dertill.

t dopet till Kristus. Märk, hvilken
betydelse apostelen tillägger det kristna
dopet, då han här sätter det bland
grundvalarna för de troendes enhet. Han har
deri sett ett nåde- och frälsningsmedel, icke
en symbolisk bekännelsehandling. Se Gal.
3: 2 6 följ. — Att han icke tillika nämner
den heliga nattvarden (se 1 Kor. 10: 17),
beror derpå, att nattvarden ick^ hör till
de för församlingen grundläggande
medlen utan till de iipphyggande. Detta är
ock orsaken, hvarför nattvarden men icke
dopet upprepas.

6. en enda Gud och allas
fader, som är öfver alla och genom
alla och i alla.*

Då ordet »alla» i de två sista
punkterna icke kan beteckna andra än de
troende, så fordrar sammanhanget, att det så
fattas äfven i de två första. Gud är de

~ 299 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free