Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till efesierna - Inledning - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli bref till efesierna.
Kap. 1: 1—4.
sonliga förhållanden skulle Tykikus redogöra för (kap. 6: 21), när han
kom till Efesus.
Att efeserbrefvet är skrifvet af Paulus, det bekräftas af hela den
äldsta kyrkans enstämmiga vittnesbörd och kan derför icke vara tvifvel
underkastadt.
1 Kapitlet.
Helsning (v. 1—2). Tacksägelse till Gud (v.
^-14). Pauli bön för församlingen (y. 15—23).
F. 3—44 aftonsångstext första sönd. i advent. I.
i 6—23 aftonsångstext påskdagen II.
Paulus, Kristi Jesu aposteP
genom G-uds vilja,** till de
helig-a,*** som äro [i Efesus],f och
troende tt i Kristus Jesus, f*
* se anm. till Rom. 1: i.
** Se Rom. 1: 5, Gal. 1: i.
^^^^ Se anm. till Rom. 1: 7.
t I några gamla goda handskrifter af
grundtexten saknas orden: »i Efesus».
Deras äkthet är derför tvifvelaktig. Se för
öfrigt inledningen.
tt Grundtextens ord betyder dels
troende (se t. ex. Ap. G. 16: i, lö), dels
trogen, pålitlig, trofast (se t. ex. 1 Kor.
1: 9, 4: 2), dels trovärdig (se 1 Kor. 7:
2 5). Sammanhanget måste afgöra, huru
det i hvarje särskildt fall bör fattas. På
samma sätt begagna vi i svenskan ordet
trogen i dubbel betydelse, då vi dermed
stundom mena det samma som troende,
t. ex. de trogna i Rom, de trogna af
omskärelsen o. s. v.
t* Uttrycket »troende i Kristus» kan
antingen beteckna det samma som »troende
på Kristus» (jemför anm. till Mark. 1: is),
eller ock »troende, som äro i Kristus». Det
förra torde vara apostelens mening här
(se v. 15).
2. Nåd (vare) eder och frid*
af Gud vår fader och herren
Jesus Kristus.
Rom. 1: 7. 1 Kor. 1: 3. 2 Kor. 1: 2.
1 Tess. 1: i.
* d, v. s. välfärd, frälsning, allt godt,
som har sin grund i nåden. Om
betydelsen af det grekiska uttryck, som vi
öfver-sätta med frid, se anm. till Mark. 5: 3 4.
3. V^älsignad (vare) Gud och
vår herre Jesu Kristi fader,* som
har välsignat** oss*** i all
andlig välsignelse t i det himmelskajf
i Kristus, t*
Rom. 9: 5. 2 Kor. 1: 3. Luk. 1: 68.
1 Petr. 1: 3.
* Orden kunna ock öfversättas: vår herre
Jesu Kristi Gud och fader (jemför v. 17).
Om ordet välsigna i olika betydelser
se anm. till Matt. 25: 34.
oss som tro.
t derigenom att han meddelat oss all
andlig välsignelse. Denna välsignelse
består i nåd, frid, glädje, hopp, kärlek, tröst,
uthållighet och alla kristliga dygder. Den
kallas andlig, emedan Gud gifver den
samma genom den helige anden (jemför Gal.
5: 22).
tt Det uttryck, som Paulus här
begagnar, förekommer endast i detta bref (se
utom här kap. 1: 20, 2: 6, 3: 10, 6: 12).
Isynnerhet af v. 20 samt kap. 2: 6 synes,
att apostelen dermed menar de himmelska
rymderna eller himlarna. Det andliga goda
finnes icke på jorden utan i himlarna hos
Gud och gifves såsom en välsignelse åt
oss genom anden, som derifrån utgår
(jemför Ebr. 6: 4).
t* I Kristus är det, som Gud gifver
det himmelska goda genom anden.
Derför få alla de, som äro i Kristus, och
endast de, mottaga detta goda.
4. efter som* han har utvalt
oss i honom** före verldens
grund-läggning,f på det vi skola vara
heliga och fläckfria inför honom, ff
Rom. 8: 29 f. Ef. 5: 27. 2 Tim. 1:
9. 2 Tess. 2: 13. Tit. 2: 12.
* Denna vers angifver grunden till och
ändamålet med det i v. 3 omtalade
välsignandet.
~ 283 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
