- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
253

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till galaterna - 2 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli bref till filipperna.

Kap. 2: 27 — 3: 2.

är af tro utan lags gemingar. Och det
kunde han naturligtvis icke. Deremot
omskar han under andra förhållanden sjelf
Timoteus, och det icke långt efter mötet
i Jerusalem. Se derom anm. till Ap. G.
16: 3.

6. Men af dem, som ansågos
vara något,* hiiradana de nu
Yoro,** det kommer mig intet
vid;*** Gud har intet anseende
till en menniskas person, f tyft
åt mig meddelade de ansedda
ingenting,

Eom. 2: ii.

* och för hvilka jag euskildt lade fram
’mitt evangelium (se v. 2).

huru stort deras anseende och
inflytande var.

*** det är mig alldeles likgiltigt.

t och derför kan icke heller jag hafva
det. — Att hafva anseende till person är
att bedöma någon efter det anseende, han
åtnjuter bland menniskor, efter den yttre
ställning, de yttre företräden, han kan hafva
o. s. v., samt på grund deraf handla
partiskt. Jemför Matt. 22: 16, Ap. G. 10:
34, Rom. 2: 11 m. fl. st.

f t Meningen är icke grammatisk.
Paulus har börjat v. 6, såsom ville han säga:
af dem, som ansågos vara något,
meddelades åt mig ingenting. Men genom
mellanmeningarna vardt hans tankegång
afbruten, och så börjar han på annat vis
igen: huru ansedda och framstående de
nu må hafva varit, det är mig likgiltigt,
ty mig meddelade de ingenting till
undervisning eller råd.

7. utan tvertom, när de hade
sett,* att åt mig var anförtro dt
evangelium för förhuden,**
likasom åt Petrus för omskärelsen f

Ap. G. 9: 15, 13: 2, 22: 21. Rom. 11:
113. Gal. 1: 16. Ef. 3: 8. 1 Tim. 2: 7.
^ Tim. 1: 11.

* när de af mina meddelanden hade
Tinsett.

** att predika evangelium för
hedningarna. Om uttrycken »förhuden» och
»om-^fikärelsen» i betydelsen: hedningarna och
Judarna, se Rom. 2: 2 6, 3: 3 0, Ef. 2: 11.

t Äfven här ställas Paulus och Petrus
’såsom jemlikar hvar på sitt område (se
.kap. 1: 17). För öfrigt må märkas, att
här talas endast om deras Imfvudsahliga

verksamhetsfält. Annars veta vi, att
Petrus stundom verkade äfven bland
hedningar, likasom Paulus bland judar.

8. — ty den* som varit
verksam i Petrus** med af seende på
apostlaembete för omskärelsen,
har varit verksam äfven i mig
med afseende på hedningarna —

nämligen Gud (se 1 Kor. 12: 6, Fil.
2: 13, Kol. 1: 29). Apostlaembetet var
af (yud genom Kristus (se kap. 1: 1, 15,
Rom. 1: 5 m. fl. st.).

** Det var Gud, som genom sin andes
verksamhet i Petrus gjorde honom till den
kraftige och framgångsrike judeapostel,
som han var.

9. och när de hade lärt känna
den nåd, som var gifven åt mig,
så gåfvo Jakob* och Kefas och
Johannes, som anses vara
pelare,** högra handen åt mig och
Barnabasf till gemenskap, ff på
det att vi (skulle predika
evangelium) till hedningarna, men de
till omskärelsen;

Ap. G. 15: 12 följ.

* Om honom se anm. till kap. 1: 19.
Såsom föreståndare för församlingen i
Jerusalem namnes han här främst.

** Församlingen betraktas bildligt
såsom en byggnad (1 Kor. 3: 9). Kristus
är dess grundval, apostlarna dess pelare.
Att Petrus intog främsta rummet bland
apostlarna, derom se anm. till Matt. 10: 2,
16: 18, Luk. 22: 32.

t ej åt Titus, ty denne var en
underordnad person.

ff förbundsgemenskap. De slöto genom
handslag ett apostlaförbund. Dermed hade
dessa tre pelare erkänt Paulus för att vara
en sjelfständig apostel samt godkänt hans
predikan såsom det äkta Kristi evangelium.

10. allenast* att vi skulle
komma ihåg de fattiga,** och just
detta har jag äfven vinnlagt mig
om att göra.f

Ap. G. 11: 2 9 f., 24: 17. Rom. 15:
2 5 följ. 1 Kor. 16: 1 följ. 2 Kor 8: 1
följ., 9: 1 följ.

* Förbundet innebar, att vi skulle vara
alldeles oberoende af hvarandra, endast
med det undantag o. s. v.

- 253 –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free