- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
174

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till korintierna - 14 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 14: 4 0 —15: 3. Pauli första bref till korintierna.

24. Men om alla profetera,
men någon otrogen eller olärd
kommit in, så öfverbevisas lian
af alla,* bedömes af alla,*’^

om sin syndaskuld.

När profeterna genom guddomlig
in-gifvelse uppenbara menniskohjertats djup,
så känner han sig sjelf derigenom dömd.

25. hans bjertas hemligheter
varda nppenbara,* och så skall
han falla på sitt ansigte och
tillbedja Gud, förkunnande,! att Grud
verkligen är i eder.ff

* När han hör profeternas tal, så
känner han det så, som droge de fram i
ljuset hela hans inre lifs hemligheter.

t öppet i församlingen förklarande.

tt Sålunda varder det då uppenbart,
att han blifvit troende.

26. Hvad är det alltså,*
bröder? När I kommen tillsammans,
så har hvar och en** en sång,***
han har en undervisning, f han
har en uppenbarelse, ff han har
en tunga, ttt han har en
uttyd-ning;f* må allt ske till
uppbjg-gelse.f**

Ef. 5: 19.

* Hvad blir alltså resultatet af det sagda ?

hvar och en, som är utrustad med
någon särskild nådegåfva, har då i
beredskap.

*** en lofsång att sjunga för
församlingen till hennes uppbyggelse. Jemför
v. 15.

t ett läroföredrag att hålla.

-j")- en guddomlig uppenbarelse att
genom profetia meddela församlingen.

han är beredd tiil tungotalande.

t* han är beredd att uttyda tungotal,
som kan förekomma vid sammankomsten.

Se anm. till Rom. 14: 19.— Märk
för öfrigt, huru denna vers visar, att det
offentliga uppträdandet vid den äldsta
församlingens gudstjenst icke var bundet vid
ett visst embete. Alla, som hade någon
gåfva, samverkade vid sammankomsterna
till den gemensamma uppbyggeisen.
Jemför anm. till Luk. 4: 16.

27. Ehvad nu någon talar med
tunga, så (tale) två eller högst tre

hvarje gång* och en i sänder, och
en enda uttyde det. **

* Högst tre tungotalare skulle uppträda
i en och samma sammankomst. Man skulle
icke egna för stor del af
sammankomsttiden åt tungotalandet.

** Uttydningen fick således icke göras
af flere, vare sig så att flere gåfve sig
till att uttyda samma tungotal, eller så
att efter hvarje tungotalare uppträdde en
uttydare. Uttydåren skulle i hvarje
sammankomst vara en enda.

28. Men om icke (någon)
uttydare är (tillstädes), * så tige han
i församling men tale för sig sjelf
och för Gud.*^

* om tungotalaren hvarken sjelf eger
gåfvan att uttyda eller ser någon annan
tillstädes, som han vet har den gåfvan.

** i den enskilda andakten uti sitt hem.
Dessa ord visa, att tungotalarena,
åtminstone innan de började tala, icke voro så
hänryckta, att de icke kunde beherska sig.

29. Men profeter tale två eller
tre,* och de andrabedöme.f

* Icke heller de få vara för många.

** de andra profeterna, som äro
tillstädes, men som för tillfället icke uppträda.

t bedöme, hvad profeterna tala, om
det är af Guds ande eller icke. Detta
visar, att profeterna icke alltid talade af
anden. Annars hade ett bedömande af
deras tal varit öfverflödigt. Gåfvan att
bedöma var förenad med profetians gåfva
men kunde ock finnas hos sådana, som
icke voro profeter (se kap. 12: 10).

30. Men om en annan,som
sitter, får en uppenbarelse, f så
tige den förste, ff

* en anoan profet.

Profeterna talade stående.

f medan han sitter der och hör på
andra.

tt då skall den, som håller på att tala,
lemna ordet åt denne senare, när han
reser sig för att meddela, hvad som blifvit
honom uppenbaradt. Att en uppenbarelse
så hastigt kommer öfver en profet, der
han sitter, det antyder, att det är något
särskiidt vigtigt, som anden derigenom vill
säga församlingen. Derför bör ock en
sådan profet få ordet genast. — Af dessa
verser (v. 27—30) synes, att alla
föredrag vid de gemensamma sammankom

— 174 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free