- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
165

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till korintierna - 12 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli första bref till korintierna. Kap, 12: 28 — 3 1.

ntan vänder framställningen på annat sätt.
Andra exempel på dylika oegentligheter
se Rom. 1: 8, 3: 2, 1 Kor. 11: 18.

** Jemför Ap. G. 20: 2 8. I Ef. 4: ii,
der en liknande uppräkning af gåfvorna
förekommer, säger apostelen: Gud har
gifmt. Här deremot säger han: Gud har
satt. Det förra ordet är uttryck af Guds
nåd, det senare af hans maktfullkomlighet.

Att här icke menas den enskilda
lokalförsamlingen utan hela de troendes
samfund, är klart deraf, att apostelen
säger, att Gud i församlingen satt somliga till
apostlar. Apostlarna tillhörde, såsom
apostlar, icke någon enskild församling men väl
de troendes samfund i det stora hela.

f Märk den rangskilnad, som apostelen
här gör: först — för det andra — för det
tredje. Se anm. till v. 31.

tt Med apostlarna menas de tolf och
Paulus sjelf. Ehuru Paulus icke var
kallad på samma sätt som de tolf, så var
han dock apostel i samma höga mening
som de. Och han lägger vigt på att varda
erkänd såsom sådan. Se Rom. 1: i, 1
Kor. 1: 1, 9: i, 2 Kor. 12: ii, 12, Gal.
1: 1 m. fl. st. Somliga bibeltolkare fatta
ordet apostlar här i vidsträcktare mening,
så att deri äfven skulle inbegripas Jakob,
herrens broder, och Barnabas (se anm. till
Rom. 1: 1). Detta är dock icke
sannolikt.

ttt Se anm. till v. 10 samt Rom.
12: 6.

f * Med lärare menas sådana, som hade
andens gåfva att undervisa i evangelium.
Se anm. till v. 10 samt Rom. 12: 7, Ap.
G. 13: 1.

f** undergörande krafter. Se v. 10.
tt* Detta ord syftar sannolikt på
diakonernas verksamhet, som bestod i vård
om fattiga, sjuka och främlingar. Se Ap.
G. 6: 3, Rom. 16: 1.

Med detta ord afses de äldstas
em-bete. De äldsta eller, såsom de ock
kallades: biskoparna (se Ap. G. 20: 28) voro
församlingens ledare och styresmän. — I
Ef. 4: 11 nämnas, utom de här
uppräknade embetena, äfven evangelister. Om
dem se anm. till nämda ställe.

ttt’*’ ^^ uttrycks betydelse se

tilläggsanm. vid kapitlets slut. — Märk
för öfrigt ordningen mellan de olika
gåfvorna: l:o) Läraregäfvan, den vigtigaste
af alla: apostlar, profeter, lärare, 2:o) den
undergörande gäfvan: krafter och
hel-bregdagörelser, 3:o) förvaltningsgäfvan:
hjelpbevisningar och styrelser, 4:o) gäfvan

att tala med tungor. Apostlarna hade
andens fullhet och kunde derför verka
äfven såsom profeter, lärare, undergörare
o. s. v.

29. Icke äro väl alla apostlar?
Icke äro väl alla profeter? Icke
äro väl alla lärare? Icke(liafva)
väl alla krafter?*

* undergörande krafter.

30. Icke hafva väl alla
hel-bregdagörelsers nådegåfvor? Icke
tala väl alla med tungor? Icke
uttyda väl alla?

31. M en nitälsken om* de
större nådegåfvorna;** ocli
dessutom visar jag ederf en
öfver-måttan (förträfflig) väg.ff

1 Kor. 14: 1.

• d. v. s. sträfven ifrigt efter.

Nådegåfvorna äro större eller mindre,
allt efter som de äro mer eller mindre
nödvändiga eller vigtiga för församlingens
uppbyggelse. Apostelen har derför i v.
28 uppstält en bestämd rangskilnad mellan
olika klasser af gåfvor samt inom den
första klassen en likaså bestämd
rangskilnad mellan de olika arterna af samma
gåfva. Att han uppmanar de troende att
sträfva efter gåfvor, det strider icke mot v.
11, der han säger, att anden utdelar
gåfvorna åt hvar och en särskildt, efter som
han vill. Ty om än gåfvorna äro gåfvor,
så är dock andens gifvande icke
godtyckligt utan beror i väsentlig mån af den
troendes eget förhållande. Till
sträfvan-det efter nådegåfvorna hör bön, öfning
i gudaktighet, undervisning o. s. v.
Genom att mer och mer tillväxa i andlig
insigt, i tros fasthet, i kärlek, ödmjukhet
och andra kristliga dygder blir den
troende allt mer och mer skickliggjord till
att vara ett käril för högre nådegåfvor.

t På samma gång jag förmanar eder
dertill, vill jag derjemte visa eder o. s. v.

tt på hvilken I skolen hålla eder vid
edert sträfvande efter nådegåfvorna.
Paulus menar dermed kärleken. Utan
kärleken äro alla gåfvor värdelösa, utan
kärleken är allt sträfvande efter gåfvor endast
fåfänga. Först när man af kärleken till
församlingen drifves att sträfva efter
nådegåfvorna, först då har detta sträfvande ett

— 165 –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free