Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till korintierna - 5 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli första bref till korintierna. Kap. 5: 9 —13.
9. Jag skref till eder i
bref-Tet* att icke umgås med
horkarlar,
* af dessa ord synes, att apostelen hade
•skrifvit ett bref förut till församlingen i
-Korint. Detta bref finnes icke qvar.
10. dock (menade jag) icke med
denna verldens horkarlar i
all-inänliet eller med (dess) giriga
och roffare* eller afgudadyrkare,
iall den stnnd I ju då måsten fara
Ibort ur verlden.**
* som roffa åt sig verldens egodelar.
** Ordet verlden begagnas här i dubbel
betydelse. Först står det i motsats mot
•den kristna församlingen och betecknar
då de otrogna. Med denna verldens
hor-ikarlar menar Paulus alltså hedningar och
judar, som lefva i hor (v. 12). Sedan
Btår det likbetydande med den af
menni-skor bebodda jorden. Jemför anm. till
Eom. 11: 12. Att fara bort ur verlden vore
derför att lemna jorden och begifva sig
bort till något annat ställe i verldsalltet.
Och Paulus vill säga: Då det ju är
omöjligt att undvika allt umgänge med
horkarlar och andra syndare, så länge man
måste vara på jorden, så är klart, att
jag icke i mitt förra bref kunde mena
nå-,got sådant.
11. Men nu skref jag till eder,
^tt* om någon, som kallas en
broder,*"^ är en horkarl eller
gi-xig eller afgudadyrkare*** eller
^smädare eller drinkare eller
rof-fare, så skolen I icke umgås, ja
icke ens äta med den, som är
Mdan.f
Ordspr. 23: 2 0, 24: i. 2 Tess. 3: 6,
14 f. 1 Kor. 10: 14. 1 Joh. 5: 21. Tit.
10. 2 Tim. 2: 21.
* Hvad jag nu menade i mitt förra bref,
•det var, att o. s. v. Jemför 2 Kor. 1: 13.
och sålunda är medlem af
församlingen.
*** så att han, vare sig af egen drift
eller till följd af öfvertalning, deltager i
afgudatjensten på något vis. Jemför kap.
6: 9, 8: lo, 10:^ 7, 14, 1 Joh. 5: 21.
-j- hvarken bjuda honom till måltid hos
eder eller sjelfva mottaga inbjudning till
lians bord. Jemför Luk. 15: 2, Gal. 2: 12.
Naturligtvis skulle det ännu mindre komma
i fråga att hafva gemenskap med honom
i kärleksmåltiderna och firandet af herrens
nattvard. — Att sålunda undvika allt
umgänge med en församlingsmedlem, som
gjort sig skyldig till uppenbar synd, var
en åtgärd af församlingstukt för att
komma den brottslige att blygas till
sinnesändring. Se 2 Tess. 3: i4 f. Om det
icke hjelpte, så följde uteslutning ur
församlingen.
12. Ty hvad hör det mig till
att döma dem, som äro utanför?"^
Dömen icke I dem, som äro
innanför?*^
* dem som stå utom församlingen. Jag
har ingen domsrätt öfver sådana; derför
kunde jag icke mena dem, när jag i mitt
förra bref skref, att I skullen undvika
umgänge med horkarlar och andra syndare.
^^ När I dömen, så dömen I ju dem,
som äro inom församlingen, och icke dem,
som stå utom. På samma sätt gör äfven
jag. Att döma är då att bestrafiPande
uppträda mot någon, som syndar.
13. Men dem, som äro
utanför, skall Gud döma.* Skaffen
bort från eder sjelfva den, som
är ond.*’^
* nämligen på den yttersta dagen. —
Man kan ock öfversätta: Men dem, som
äro utanför, dömer Gud, d. v. s. att döma
öfver dera är Guds sak. Dermed skulle
då apostelen syfta på Guds domar öfver
de ogudaktiga i allmänhet, vare sig i tiden
eller på den yttersta dagen.
** Dessa ord äro lånade från 5 Mos.
24: 7, såsom denna vers lyder i de sjuttio
uttolkarenas grekiska öfversättningafgamla
testamentet.
TilläggsanmärTcning till v. 3—5: Då
apostlarna icke begagnat skiljetecken, så
kunna- deras ord stundom återgifvas på
flere olika sätt, allt efter som man tänker
sig meningen afdelad. Detta är nu fallet
med v. 3—5. Utom den här ofvan i
texten gifna öfversättningen, som synes hafva
bästa stöd för sig, äro följande
öfversätt-ningar möjliga:
tfag har såsom närvarande beslutit om
den, som på detta sätt bedrifvit detta, att
i herrens Jesu namn — sedan I och min
ande blifvit församlade — med vår herres
II
— 129 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
