- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
73

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 11 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli bref till romarena.

Kap. 12: 20 —13: 5.

Somliga fatta apostelens mening sä, som
ville han säga, att han sjelf prisade sitt
embete, att han ansåg det för ett högt
och herrligt embete. Den förra
uppfattningen passar dock bättre i sammanhanget.

14. om jag till äfventyrs skall
(kunna)* egga mitt kött** till nit
och. frälsa några af dem.***

Rom. 9: 3. 1 Kor. 9: 22. 1 Tim.
4: 16.

* d. v. s. i afsigt att jag till äfventyrs
må kunna.

** dem, som äro af samma kött som
jag, d. v. s. judafolket.

*** d. v. s. blifva medel till frälsning
för några af dem. Det är ett i bibeln
vanJigt uttryckssätt, att en menniska säges
göra det, som Gud uträttar genom henne.
Jemför Luk. 1: 16.

15. Ty om deras bortkastelse*
(liar blifvit) verldens försoning,**
hnrudan*** (skall då) deras
upp-tagelset (varda), om icke lif ifrån
de döda?tt

* deras uteslutning från frälsningen.

** d. v. s. en anledning till
hednaverl-dens fbrsoning (se anm. till v. 12).
Der-igenom att judarna förkastade Kristus, kom
evangelium till hednaverlden, och så vardt
det möjligt för hedningarna att varda
försonade med Gud. I denna mening vardt
judarnas förkastelse hednaverldens
försoning. Om betydelsen af ordet försoning
se anm.** till kap. 3: 2 5. Jemför ock
kap. 5: 10 f.

*** ordagrant: hvilken, d. v. s. huru
beskaffad.

t Israel är förkastadt endast till en tid.
Gud skall åter upptaga det. Och dä —

ff Sammanhanget visar, att apostelen
med »lif från de döda» menar något vida
högre än den nyss nämda försoningen.
Hans ord kunna derför icke fattas om
hedningarnas omvändelse och andliga
lefvande-görelse genom tron, utan endast om det
eviga lifvet i Messias rike. Detta lif
kailar han ett lif ifrån de döda, emedan de
afsomnade skola inträda deri genom
uppväckelse från de döda. Frälsningens
ordning är alltså följande: frälsningen erbjöds
törst åt judarna. De förkastade densamma
och blefvo derför sjelfva förkastade. Då
kom frälsningen till hedningarna.
Hedningarnas omvändelse skall en gång väcka
judarna till nit, så att de skola omvända
sig. De skola då blifva åter upptagna.

Med det samma inträder Guds rike; de
afsomnade helgonen stå upp; de lefvande
förvandlas. Men om judarna strax hade
mottagit frälsningen, huru hade det då
gått? Se anm. till Luk. 1: 8 3, Matt.
12: 28.

16. Men om förstlingen är
helig, så är äfven degen (helig),*
och om roten är helig, så äro
äfven grenarna (heliga).**

* Enligt 4 Mos. 15: 17 följ. skulle af
hvarje deg, som bakades, en förstlingsdel
tagas och deraf bakas en kaka till
offer-gåfva åt herren. Derigenom helgades hela
degen. Detta använder nu Paulus såsom en
bild. Den åt Gud helgade förstlingen äro
fäderna (kap. 9: 5), de heliga patriarkerna.
Genom dem har hela folket blifvit ett
heligt, d. v. s. ett åt Gud såsom hans
tillhörighet invigdt folk. Denna egenskap
har det icke förlorat, ehuru det genom otro
förkastat Kristus. Israel är ännu Guds
heliga folk, fastän det för närvarande till
följd af sin otro och sina synder är under
Guds dom. Detta förhållande gör det för
apostelen visst, att Israel en gång skall
blifva frälst. — Om ordet helig i denna
bemärkelse se anm. till kap. 1: 7. Jemför
ock 1 Kor. 7: 14.

** Bilden af roten och grenarna
uttrycker detsamma som bilden af
förstlingen och degen. I den senare bilden framstå
patriarkerna såsom representanter för hela
folket, i den förra såsom stamfäder för
detsamma. — Närmaste målet för Pauli
verksamhet såsom hedningarnas apostel var
således hednaverldens omvändelse. Men
bortom detta hade han ett annat mål i
sigte, i förhållande hvartill hedningarnas
omvändelse skulle tjena såsom medel. Detta
andra mål var Israels omvändelse. Men
bortom detta strålade för hans blick ännu
ett tredje mål: Kristi återkomst och rikets
upprättelse, som icke kan ske utan Israels
omvändelse. Deraf får man dock icke
draga den slutsatsen, att man bör låta
anstå med all judemission, tills
hednafolken äro omvända. Att Paulus icke hade
en sådan mening, synes deraf, att han
sjelf på alla platser under sina
missionsresor vände sig med sin verksamhet först
till judarna. Se isynnerhet Ap. G. 13: 46.
Jemför äfven Gal. 2: 7 följ.

17. IVTen om några af
grenarna* hafva blifvit af brutna,
men du, som är af ett vildolje-

— 73 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free