Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli bref till rom arena.
Kap. 14: 15 — 19.
ande. Och i anseende till denna vardt han
upphöjd och insatt till Guds son. — Somliga
bibeltolkare fatta ordet »helighets ande»
såsom uttryckande Kristi guddomliga
natur. Detta kan dock ej vara riktigt,
eftersom Kristus icke allenast i anseende till
sin guddomliga natur utan äfven i
anseende till sin ’menskliga vardt insatt i
Guds-sons-skapet. Hvad apostelen sätter
mot hvartannat, det är icke Kristi
menskliga och guddomliga natur utan hans
jordiska, kroppsliga tillvaro såsom Davids son
samt hans himmelska, andliga tillvaro
såsom Guds son. Hans tillvaro på jorden
var en tillvaro »efter kött». I denna
tillvaro inträdde han genom födelse af Davids
säd. Hans tillvaro i himmelen är en
tillvaro »efter ande». I denna inträdde han
genom uppståndelsen. I denna hans
himmelska tillvaro är äfven hans kropp icke
kött utan en andlig kropp (1 Kor. 15:
44 f.). Dermed är naturligtvis Kristi
guddomliga natur icke förnekad. Tvärtom var
hans guddomliga natur den nödvändiga
förutsättningen för den här omtalade
upp-höjelsen.
tt Ordagrant: på grund af dödas
uppståndelse. Kristi uppståndelse var ett
sär-skildt fall af dödas uppståndelse, och på
grund af denna är han insatt i
Guds-sons-skapet.
5. genom hvilken vi* hafva
fått** nåd*** och apostlaembete
till tros lydnad t bland alla
hedningar ff för hans namns skulljfff
Rom. 12: 3, 15: lö f. 1 Kor. 15: lo.
Ef. 3: 8. Rom. 16: 2 6.
* Apostelen talar om sig sjelf allena,
fastän han säger vi. Se anm. till Joh.
3: 11. Äfven hos oss händer det mycket
ofta, att en, som håller tal eller skrifver,
talar om sig sjelf med ordet vi i stället
för jag.
** Af Gud genom Kristus hade
apostelen fått...
*** Med nåd menas här Guds frälsande
nåd utan någon inskränkning.
f d. v. s. i ändamål att upprätta tros
lydnad. Med tros lydnad menas den
lydnad, som består deri, att man tror på
Kristus.
tt Grundtextens ord här betyder
egentligen folk i allmänhet. Sedan
betecknar det hednafolken i motsats emot
judafolket. Se anm. till Matt. 25: 3 2. Att Paulus
här menar hednafolken, är klart först
der-af, att hans apostlaembete enligt hans egna
ord i Gal. 2: 7 f. gälde hednafolken.
Dertill kommer vidare, att han på andra
ställen i detta bref begagnar samma ord
för att beteckna hednafolken i motsats
mot judafolket. Set. ex. kap. 3: 29, 9: 24.
ttt I^öt grekiska uttrycket i
grtmdsprå-ket betecknar: till förmån för hans namn,
d. v. s. till hans namns förherrligande. Se
anm. till Ap. G. 5: 41. Derigenom att
menniskor varda troende, förherrligas Jesu
namn. Jemför Ap. G. 9: 16, 15: 2 6, 2
Tess. 1: 12.
6. bland hvilka* äfven I ären,**
Jesu Kristi kallade,f
Rom. 9: 24.
bland hvilka hedningar.
** Den kristna församlingen i Rom var
alltså hufvudsakligen en af omvända
hedningar bestående församling. Märk för
öf-rigt, huru ordet hedningar i Pauli
språkbruk endast betecknar motsatsen mot
judafolket. Derför kallar Paulus de troende
i Rom för hedningar (d. v. s. till nationen
icke-judar). I vårt språkbruk deremot
användes ordet hedningar såsom motsats å
ena sidan mot judar, å andra sidan mot
kristna. I nya testamentets språk
betecknar det ett folks nationalitet, i vårt
språkbruk deremot dess religion.
t Detta uttryck kan antingen betyda:
kallade af Jesus Kristus (se anm. till
Matt. 25: 3 4) eller: kallade, som tillhör en
Jesus Kristus. Då Paulus annars alltid,
när han talar om de troendes kallelse,
säger, att det är Gud, som kallat dem (se
kap. 8: 3o, 9: 24, 1 Kor. 1: 9, 7: 16, 17,
1 Tess. 2: 12, 2 Tess. 2: 14), så är det
sannolikt, att han här icke menar: kallade
af Kristusy utan: kallade, som tillhören
Kristus. Genom Guds kallande nåd, som
de i tron hörsammat, hade de blifvit Jesu
Kristi tillhörighet. Om betydelsen af ordet
»kalla» i Pauli språkbruk se anm. till kap.
8: 30.
7. till alla* 1 Rom varande
Guds älskade,** kallade heliga.***
Nåd t (vare) åt eder och frid t f
af Gud, vår fader, och herren
Jesus Kristus.
2 Tim. 1: 9. Ef. 1: 1.
* Detta är nu adressen i brefvet: Paulus
(skrifver) till alla heliga, som äro i Rom
o. s. v. När grekerna och romarena skrefvo
bref, satte brefskrifvaren 1 början af
brefvet sitt eget namn äfvensom dens namn,
som han skref till. Hos oss är det
vanligt, att man i början af brefvet sätter dens
— 5 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
