Bibeln / Johannes' uppenbarelse, 22 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                 Johannes' uppenbarelse, 22 Kapitlet

                Ytterligare om det nya Jerusalem.  Den
                profetiska synens sanning.  Jesu snara
                tillkommelse.  Slutord och slutönskan.

  1.  Och han visade mig en ström med vatten, klar som kristall.  Den
      gick ut från Guds och Lammets tron
  2.  och flöt fram mitt igenom stadens gata.  Och på båda sidor om
      strömmen stodo livsträd, som gåvo tolv skördar, ty de buro frukt
      var månad; och trädens löv tjänade till läkedom för folken.
  3.  Och ingen förbannelse skall vara mer.  Och Guds och Lammets tron
      skall stå där inne, och hans tjänare skall tjäna honom
  4.  och skola se hans ansikte; och hans namn skall stå tecknat på
      deras pannor.
  5.  Och ingen natt skall vara mer; och de behöva icke någon lampas
      ljus, ej heller solens ljus, ty Herren Gud skall lysa över dem,
      och de skola regera i evigheternas evigheter.

  6.  Och han sade till mig: »Dessa ord äro vissa och sanna; och
      Herren, profeternas andars Gud, har sänt sin ängel för att visa
      sina tjänare, vad som snart skall ske.
  7.  Och se, jag kommer snart.  Salig är den som tager vara på de
      profetians ord som stå i denna bok.»

  8.  Och jag, Johannes, var den som hörde och såg detta.  Och när jag
      hade hört och sett det, föll jag ned för att tillbedja inför
      ängelns fötter, hans som visade mig detta.
  9.  Men han sade till mig: »Gör icke så.  Jag är din medtjänare och
      dina bröders, profeternas, och deras som taga vara på denna boks
      ord.  Gud skall du tillbedja.»

 10.  Och han sade till mig: »Göm icke under något insegel de
      profetians ord som stå i denna bok; ty tiden är nära.
 11.  Må den som är orättfärdig fortfara att öva sin orättfärdighet
      och den som är oren att orena sig.  Så ock den som är rättfärdig,
      han fortfare att öva sin rättfärdighet, och den som är helig att
      helga sig.
 12.  Se, jag kommer snart och har med mig min lön, för att vedergälla
      var och en efter som hans gärningar äro.
 13.  Jag är A och O[1], den förste och den siste, begynnelsen och
      änden.
 14.  Saliga äro de som två sina kläder för att få rätt att äta av
      livets träd och att gå in i staden genom dess portar.
 15.  Men de som äro hundar och trollkarlar och otuktiga och dråpare
      och avgudadyrkare och alla som älska och göra lögn, de måste
      alla stanna därutanför.»

 16.  Jag, Jesus, har sänt min ängel för att i församlingarna vittna
      om detta för eder.  Jag är telningen från Davids rot och kommen
      av hans släkt, jag är den klara morgonstjärnan.
 17.  Och Anden och bruden säga: »Kom.»  Och den som hör det, han säge
      »Kom.»  Och den som törstar, han komme; ja den som vill, han tage
      livets vatten för intet.

 18.  För var och en som hör de profetians ord, som stå i denna bok
      betygar jag detta: »Om någon lägger något till dem, så skall Gud
      på honom lägga de plågor om vilka är skrivet i denna bok.
 19.  Och om någon tager bort något från de ord som stå i denna
      profetias bok, så skall Gud taga ifrån honom hans del i livets
      träd och i den heliga staden, om vilka är skrivet i denna bok.»

 20.  Han som betygar detta säger: »Ja, jag kommer snart.»  Amen.  Kom
      Herre Jesus!

 21.  Herren Jesu nåd vare med alla.

[1]  Se A och O i Ordförkl.