Johannes' uppenbarelse, 11 Kapitlet
Befallning att mäta Guds tempel. Guds
två vittnen. Den sjunde basunen.
1. Och ett rör, likt en mätstång, gavs åt mig, och mig blev sagt:
»Stå upp och mät Guds tempel och altaret tillika med dem som
tillbedja därinne.
2. Men lämna å sido templets yttre förgård och mät den icke; ty den
är prisgiven åt hedningarna, och de skola under fyrtiotvå
månader förtrampa den heliga staden.
3. Och jag skall låta mina två vittnen under ett tusen två hundra
sextio dagar profetera, höljda i säcktyg.
4. Dessa vittnen äro de två olivträd och de två ljusstakar som stå
inför jordens Herre.
5. Och om någon vill göra dem skada, så går eld ut ur deras mun och
förtär deras ovänner; ja, om någon vill göra dem skada, så skall
han bliva dödad på det sättet.
6. De hava makt att tillsluta himmelen, så att intet regn faller
under den tid de profetera; de hava ock makt över vattnet, att
förvandla det till blod, och makt att slå jorden med alla slags
plågor, så ofta de vilja.
7. Och när de hava till fullo framburit sitt vittnesbörd, skall
vilddjuret, det som skall stiga upp ur avgrunden, giva sig i
strid med dem och skall övervinna dem och döda dem.
8. Och deras döda kroppar skola bliva liggande på gatan i den stora
staden som, andligen talat, heter Sodom och Egypten, den stad
där också deras Herre blev korsfäst.
9. Och människor av allahanda folk och stammar och tungomål och
folkslag skola i tre och en halv dagar se deras döda kroppar
ligga där, och de skola icke tillstädja att kropparna läggas i
någon grav.
10. Och jordens inbyggare skola glädjas över vad som har vederfarits
dem och skola fröjda sig och sända varandra gåvor; ty dessa två
profeter hade varit en plåga för jordens inbyggare.»
11. Men efter tre och en halv dagar kom livets ande från Gud in i
dem, och de reste sig upp på sina fötter; och en stor fruktan
föll över dem som sågo dem.
12. Och de hörde en stark röst från himmelen, som sade till dem:
»Kommen hit upp.» Då stego de i en sky upp till himmelen, i
sina ovänners åsyn.
13. Och i samma stund blev det en stor jordbävning, och tiondedelen
av staden störtade samman, och genom jordbävningen omkommo sju
tusen människor; och de övriga blevo förskräckta och gåvo ära åt
Gud i himmelen.
14. Det andra ve har gått till ända; se, det tredje ve kommer snart.
15. Och den sjunde ängeln stötte i sin basun. Då ljödo i himmelen
starka röster som sade: »Väldet över världen har blivit vår
Herres och hans Smordes, och han skall vara konung i
evigheternas evigheter.»
16. Och de tjugufyra äldste, som sutto på sina troner inför Gud,
föllo ned på sina ansikten och tillbådo Gud
17. och sade: »Vi tacka dig, Herre Gud, du Allsmäktige, du som är,
och som var, för att du har tagit i besittning din stora makt
och trätt fram såsom konung.
18. Folken vredgades, men din vredes dag har nu kommit, och den tid
då de döda skola få sin dom, och då du skall löna dina tjänare
profeterna och de heliga och dem som frukta ditt namn, både små
och stora, och då du skall fördärva dem som fördärva jorden.»
19. Och Guds tempel i himmelen öppnades, och hans förbundsark blev
synlig i hans tempel. Då kommo ljungeldar och dunder och tordön
och jordbävning och starkt hagel.
Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:10 2018
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/66_11.html