Bibeln / Johannes' uppenbarelse, 7 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                  Johannes' uppenbarelse, 7 Kapitlet

               Guds tjänare bland Israels barns stammar
                tecknas med insegel.  En stor skara ur
               alla folk står inför Guds tron och lovar
                                honom.

  1.  Sedan såg jag fyra änglar stå vid jordens fyra hörn och hålla
      tillbaka jordens fyra vindar, för att ingen vind skulle blåsa
      över jorden eller över havet eller mot något träd.
  2.  Och jag såg en annan ängel träda fram ifrån öster med den
      levande Gudens signet.  Och han ropade med hög röst till de fyra
      änglar som hade fått sig givet att skada jorden och havet,
  3.  och sade: »Gören icke jorden eller havet eller träden någon
      skada, förrän vi hava tecknat vår Guds tjänare med insegel på
      deras pannor.»
  4.  Och jag fick höra antalet av dem som voro tecknade med insegel,
      ett hundra fyrtiofyra tusen tecknade, av alla Israels barns
      stammar;
  5.    av Juda stam tolv tusen tecknade,
        av Rubens stam tolv tusen,
        av Gads stam tolv tusen,
  6.    av Asers stam tolv tusen,
        av Neftalims stam tolv tusen,
        av Manasses' stam tolv tusen,
  7.    av Simeons stam tolv tusen,
        av Levi stam tolv tusen,
        av Isaskars stam tolv tusen,
  8.    av Sabulons stam tolv tusen,
        av Josefs stam tolv tusen,
        av Benjamins stam tolv tusen tecknade.

  9.  Sedan fick jag se en stor skara, som ingen kunde räkna, en skara
      ur alla folkslag och stammar och folk och tungomål stå inför
      tronen och inför Lammet; och de voro klädda i vita, fotsida
      kläder och hade palmer i sina händer.
 10.  Och de ropade med hög röst och sade: »Frälsningen tillhör vår
      Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet.»
 11.  Och alla änglar, som stodo runt omkring tronen och omkring de
      äldste och de fyra väsendena, föllo ned på sina ansikten inför
      tronen och tillbådo Gud
 12.  och sade: »Amen.  Lovet och priset och visheten och tacksägelsen
      och äran och makten och starkheten tillhöra vår Gud i
      evigheternas evigheter.  Amen.»

 13.  Och en av de äldste tog till orda och sade till mig: »Dessa som
      äro klädda i de vita, fotsida kläderna, vilka äro de, och
      varifrån hava de kommit?»
 14.  Jag svarade honom: »Min herre, du vet själv det.»  Då sade han
      till mig: »Dessa äro de som komma ur den stora bedrövelsen, och
      som hava tvagit sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod.
 15.  Därför stå de inför Guds tron och tjäna honom, dag och natt, i
      hans tempel.  Och han som sitter på tronen skall slå upp sitt
      tabernakel över dem.
 16.    'De skola icke mer hungra och icke mer törsta,
        och solens hetta skall icke träffa dem,
        ej heller eljest någon brännande hetta.
 17.  Ty Lammet, som står mitt för tronen, skall vara deras herde och
      leda dem till livets vattenkällor, och 'Gud skall avtorka alla
      tårar från deras ögon'.»