Evangelium enligt Johannes, 19 Kapitlet
Jesus gisslas, begabbas, dömes,
korsfästes, uppgiver andan, begraves.
1. Så tog då Pilatus Jesus och lät gissla honom.
2. Och krigsmännen vredo samman en krona av törnen och satte den på
hans huvud och klädde på honom en purpurfärgad mantel.
3. Sedan trädde de fram till honom och sade: »Hell dig, du judarnas
konung!» och slogo honom på kinden.
4. Åter gick Pilatus ut och sade till folket: »Se, jag vill föra
honom ut till eder, på det att I mån förstå att jag icke finner
honom skyldig till något brott.»
5. Och Jesus kom då ut, klädd i törnekronan och den purpurfärgade
manteln. Och han sade till dem: »Se mannen!»
6. Då nu översteprästerna och rättstjänarna fingo se honom, skriade
de: »Korsfäst! Korsfäst!» Pilatus sade till dem: »Tagen I
honom, och korsfästen honom; jag finner honom icke skyldig till
något brott.»
7. Judarna svarade honom: »Vi hava själva en lag, och efter den
lagen måste han dö, ty han har gjort sig till Guds Son.»
8. När Pilatus hörde dem tala så, blev hans fruktan ännu större.
9. Och han gick åter in i pretoriet och frågade Jesus: »Varifrån är
du?» Men Jesus gav honom intet svar.
10. Då sade Pilatus till honom: »Svarar du mig icke? Vet du då icke
att jag har makt att giva dig lös och makt att korsfästa dig?»
11. Jesus svarade honom: »Du hade alls ingen makt över mig, om den
icke vore dig given ovanifrån. Därför har den större synd, som
har överlämnat mig åt dig.»
12. Från den stunden sökte Pilatus efter någon utväg att giva honom
lös. Men judarna ropade och sade: »Giver du honom lös, så är du
icke kejsarens vän. Vemhelst som gör sig till konung, han sätter
sig upp mot kejsaren.»
13. När Pilatus hörde de orden, lät han föra ut Jesus och satte sig
på domarsätet, på en plats som kallades Litostroton, på
hebreiska Gabbata.
14. Och det var tillredelsedagen före påsken, vid sjätte timmen. Och
han sade till judarna: »Se här är eder konung!»
15. Då skriade de: »Bort med honom! Bort med honom! Korsfäst
honom!» Pilatus sade till dem: »Skall jag korsfästa eder
konung?» Översteprästerna svarade: »Vi hava ingen annan konung
än kejsaren.»
16. Då gjorde han dem till viljes och bjöd att han skulle
korsfästas.
Och de togo Jesus med sig.
17. Och han bar själv sitt kors och kom så ut till det ställe som
kallades Huvudskalleplatsen, på hebreiska Golgata.
18. Där korsfäste de honom, och med honom två andra, en på vardera
sidan, och Jesus i mitten.
19. Men Pilatus lät ock göra en överskrift och sätta upp den på
korset; och den lydde så: »Jesus från Nasaret, judarnas konung.»
20. Den överskriften läste många av judarna, ty det ställe där Jesus
var korsfäst låg nära staden: och den var avfattad på hebreiska,
på latin och på grekiska.
21. Då sade judarnas överstepräster till Pilatus: »Skriv icke:
'Judarnas konung', utan skriv att han har sagt sig vara judarnas
konung.»
22. Pilatus svarade: »Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.»
23. Då nu krigsmännen hade korsfäst Jesus, togo de hans kläder och
delade dem i fyra delar, en del åt var krigsman. Också
livklädnaden togo de. Men livklädnaden hade inga sömmar, utan
var vävd i ett stycke, uppifrån och alltigenom.
24. Därför sade de till varandra: »Låt oss icke skära sönder den,
utan kasta lott om vilken den skall tillhöra.» Ty skriftens ord
skulle fullbordas: »De delade mina kläder mellan sig och kastade
lott om min klädnad.» Så gjorde nu krigsmännen.
25. Men vid Jesu kors stodo hans moder och hans moders syster,
Maria, Klopas' hustru, och Maria från Magdala.
26. När Jesus nu fick se sin moder och bredvid henne den lärjunge
som han älskade, sade han till sin moder: »Moder, se din son.»
27. Sedan sade han till lärjungen: »Se din moder.» Och från den
stunden tog lärjungen henne hem till sig.
28. Eftersom nu Jesus visste att allt annat redan var fullbordat,
sade han därefter, då ju skriften skulle i allt uppfyllas: »Jag
törstar.»
29. Där stod då en kärl som var fullt av ättikvin. Med det vinet
fyllde de en svamp, som de satte på en isopsstängel och förde
till hans mun.
30. Och när Jesus hade tagit emot vinet, sade han: »Det är
fullbordat.» Sedan böjde han ned huvudet och gav upp andan.
31. Men eftersom det var tillredelsedag och judarna icke ville att
kropparna skulle bliva kvar på korset över sabbaten (det var
nämligen en stor sabbatsdag), bådo de Pilatus att han skulle
låta sönderslå de korsfästas ben och taga bort kropparna.
32. Så kommo då krigsmännen och slogo sönder den förstes ben och
sedan den andres som var korsfäst med honom.
33. När de därefter kommo till Jesus och sågo honom redan vara död,
slogo de icke sönder hans ben;
34. men en av krigsmännen stack upp han sida med ett spjut, och
strax kom därifrån ut blod och vatten.
35. Och den som har sett detta, han har vittnat därom, för att ock I
skolen tro; och hans vittnesbörd är sant, och han vet att han
talar sanning.
36. Ty detta skedde, för att skriftens ord skulle fullbordas: »Intet
ben skall sönderslås på honom.»
37. Och åter ett annat skriftens ord lyder så:
»De skola se upp till honom
som de hava stungit.»
38. Men Josef från Arimatea, som var en Jesu lärjunge -- fastän i
hemlighet, av fruktan för judarna -- kom därefter och bad
Pilatus att få taga Jesu kropp; och Pilatus tillstadde honom
det. Då gick han åstad och tog hans kropp.
39. Och jämväl Nikodemus kom dit, han som första gången hade besökt
honom om natten; denne förde med sig en blandning av myrra och
aloe, vid pass hundra skålpund.
40. Och de togo Jesu kropp och omlindade den med linnebindlar och
lade dit de välluktande kryddorna, såsom judarna hava för sed
vid tillredelse till begravning.
41. Men invid det ställe där han hade blivit korsfäst var en
örtagård, och i örtagården fanns en ny grav, som ännu ingen hade
varit lagd i.
42. Där lade de nu Jesus, eftersom det var judarnas tillredelsedag
och graven låg nära.
Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:10 2018
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/43_19.html
