Daniel, 3 Kapitlet
De tre männen i den brinnande ugnen.
1. Konung Nebukadnessar lät göra en gyllene bildstod, sextio alnar
hög och sex alnar bred; den lät han ställa upp på Duraslätten i
Babels hövdingdöme.
2. Och konung Nebukadnessar sände åstad och lät församla satraper,
landshövdingar och ståthållare, fogdar, skattmästare, domare,
lagtolkare och alla andra makthavande i hövdingdömena, för att
de skulle komma till invigningen av den bildstod som konung
Nebukadnessar hade låtit ställa upp.
3. Då församlade sig satraperna, landshövdingarna och ståthållarna,
fogdarna, skattmästarna, domarna, lagtolkarna och alla andra
makthavande i hövdingdömena till invigningen av den bildstod som
konung Nebukadnessar hade låtit ställa upp och när de så stodo
framför den bildstod som Nebukadnessar hade låtit ställa upp,
4. utropade en härold med hög röst: »Detta vare eder befallt, I folk
och stammar och tungomål:
5. När I hören ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare,
säckpipor och allahanda andra instrumenter, skolen I falla ned
och tillbedja den gyllene bildstod som konung Nebukadnessar har
låtit ställa upp.
>Vish. 14,16.
6. Men den som icke faller ned och tillbeder, han skall i samma
stund kastas i den brinnande ugnen.»
>Jer. 29,22. Upp. 13,15.
7. Så snart nu allt folket hörde ljudet av horn, pipor, cittror,
sambukor, psaltare och allahanda andra instrumenter, föllo de
alltså ned, alla folk och stammar och tungomål, och tillbådo den
gyllene bildstod som konung Nebukadnessar hade låtit ställa upp.
8. Men strax därefter kommo några kaldeiska män fram och anklagade
judarna.
9. De togo till orda och sade till konung Nebukadnessar: Må du leva
evinnerligen, o konung!
>Dan. 2,4. 5,10. 6,6, 21.
10. Du, o konung, har givit befallning att alla människor, när de
hörde ljudet av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare,
säckpipor och allahanda andra instrumenter, skulle falla ned och
tillbedja den gyllene bildstoden,
11. och att var och en som icke fölle ned och tillbåde skulle kastas
i den brinnande ugnen.
12. Men nu äro här några judiska män, Sadrak, Mesak och Abed-Nego,
vilka du har förordnat att förvalta Babels hövdingdöme. Dessa
män hava icke aktat på dig, o konung. De dyrka icke dina gudar;
och den gyllene bildstod som du har låtit ställa upp tillbedja
de icke.»
>Dan 2,49.
13. Då befallde Nebukadnessar i vrede och förbittring att man skulle
föra fram Sadrak, Mesak och Abed-Nego. Och när man hade fört
fram männen inför konungen,
14. talade Nebukadnessar till dem och sade: »Är det av förakt som I,
Sadrak, Mesak och Abed-Nego, icke dyrken mina gudar och icke
tillbedjen den gyllene bildstod som jag har låtit ställa upp?
15. Välan, allt må vara gott, om I ären redo, att när I hören ljudet
av horn, pipor, cittror, sambukor, psaltare, säckpipor och
allahanda andra instrumenter, falla ned och tillbedja den
bildstod som jag har låtit göra. Men om I icke tillbedjen, då
skolen I i samma stund bliva kastade i den brinnande ugnen; och
vilken är väl den gud som då kan rädda eder ur min hand?»
16. Då svarade Sadrak, Mesak och Abed-Nego och sade till konungen:
»O Nebukadnessar, vi behöva icke giva dig något svar på detta.
17. Om vår Gud, den som vi dyrka, förmår rädda oss, så skall han ock
rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, o konung.
>Ps. 66,12. 68,21.
18. Men om han icke vill det, så må du veta, o konung, att vi ändå
icke dyrka dina gudar, och att vi icke vilja tillbedja den
gyllene bildstod som du har låtit ställa upp.»
>2 Mos. 20,4 f. 23,24.
19. Då uppfylldes Nebukadnessar av vrede mot Sadrak, Mesak och
Abed-Nego, så att hans ansikte förvandlades. Och han hov upp sin
röst och befallde att man skulle göra ugnen sju gånger hetare,
än man någonsin hade sett den vara.
20. Och några handfasta män i hans här fingo befallning att binda
Sadrak, Mesak och Abed-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen.
21. Så blevo dessa med sina underkläder, livrockar, mössor och andra
kläder bundna och kastade i den brinnande ugnen.
22. Men eftersom konungens befallning hade varit så sträng, och
ugnen därför hade blivit så övermåttan starkt upphettad, blevo
de män som förde Sadrak, Mesak och Abed-Nego ditupp själva
dödade av eldslågorna,
23. vid det att de tre männen Sadrak, Mesak och Abed-Nego bundna
kastades ned i den brinnande ugnen.
24. Då blev konung Nebukadnessar förskräckt och stod upp med hast
och frågade sina rådsherrar och sade: »Var det icke tre män som
vi läto kasta bundna i elden? De svarade och sade till konungen:
»Jo förvisso, o konung.»
25. Han fortfor och sade: »Och ändå ser jag nu fyra män, som gå lösa
och lediga inne i elden, och ingen skada har skett dem; och den
fjärde ser så ut, som vore han en gudason.»
26. Därefter trädde Nebukadnessar fram till öppningen på den
brinnande ugnen och hov upp sin röst och sade: »Sadrak, Mesak
och Abed-Nego, I den högste Gudens tjänare kommen hitut.» Då
gingo Sadrak, Mesak och Abed-Nego ut ur elden.
27. Och satraperna, landshövdingarna och ståthållarna och konungens
rådsherrar församlade sig där, och fingo då se att elden icke
hade haft någon makt över männens kroppar, och att håret på
deras huvuden icke var svett, och att deras kläder icke hade
blivit skadade; ja, man kunde icke ens känna lukten av något
bränt på dem.
>Jes. 43,2. Hebr. 11,34.
28. Då hov Nebukadnessar upp sin röst och sade: »Lovad vare Sadraks,
Mesaks och Abed-Negos Gud, som sände sin ängel och räddade sina
tjänare, vilka så förtröstade på honom, att de överträdde
konungens befallning och vågade sina liv för att icke nödgas
dyrka eller tillbedja någon annan gud än sin egen Gud!
>Apg. 5,29.
29. Och härmed giver jag nu befallning att vilken som helst av alla
folk och stammar och tungomål, som säger något otillbörligt om
Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, han skall huggas i stycken,
och hans hus skall göras till en plats för orenlighet; ty ingen
gud finnes, som så kan hjälpa som denne.
>Esr. 6,11. Dan. 2.5.
30. Därefter lät konungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego komma till
stor ära och makt i Babels hövdingdöme.
>Dan. 2,49.
Daniel, 4 Kapitlet
Skrivelse från konung Nebukadnessar
rörande hans dröm om det avhuggna
trädet.
31. Konung Nebukadnessar till alla folk och stammar och tungomål som
finnas på hela jorden. Mycken frid vare med eder!
>Dan. 6,25.
32. Jag har funnit för gott att härmed kungöra de tecken och under
som den högste Guden har gjort med mig.
33. Ty stora äro förvisso hans tecken, och mäktiga äro hans
under. Hans rike är ett evigt rike, och hans välde varar från
släkte till släkte.
>Ps. 93,1 f. Dan. 6,27. 7,14.
Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:09 2018
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/27_03.html
