Bibeln / Hesekiel, 26 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                        Hesekiel, 26 Kapitlet

                         Profetia mot Tyrus.

  1.  Och i elfte året, på första dagen i månaden, kom HERRENS ord
      till mig; han sade:
  2.  Du människobarn, eftersom Tyrus sade om Jerusalem:

        »Rätt så, uppbruten är nu
            folkens port,
        den är öppnad för mig;
        jag bliver rik, nu då hon är förödd»,
  3.        därför säger Herren, HERREN så:

        Se, jag skall komma
            över dig, Tyrus,
        och jag skall upphäva
            många folk mot dig,
        likasom havet
            upphäver sina böljor.
      >Jes. 23,1 f. Jer. 47,4. Am. 1,9 f.
  4.    De skola förstöra Tyrus' murar
            och riva ned dess torn.
        Så skall jag sopa bort själva dess grus
            och förvandla staden
            till en kal klippa.
  5.    En torkplats för fisknät
            skall den vara ute i havet;
        ty jag har talat,
            säger Herren, HERREN.
        Ja, den skall bliva
            ett byte för folken;
  6.    och dess döttrar på fastlandet
            skola dräpas med svärd.
        De skola förnimma
            att jag är HERREN.

  7.  Ty så säger Herren, HERREN: Se, jag vill låta Nebukadressar,
      konungen i Babel, konungarnas konung, komma norrifrån över
      Tyrus, med hästar och vagnar och ryttare och med en stor hop
      folk.
      >Dan. 2,37.

  8.    Dina döttrar på fastlandet
            skall han dräpa med svärd;
        han skall bygga en belägringsmur mot dig
        och kasta upp mot dig en vall
        och resa ett sköldtak mot dig.
  9.    Sin murbräckas stötar
            skall han rikta mot dina murar
        och skall med sina krigsredskap
            bryta ned dina torn.
 10.    Hans hästar äro så många
            att dammet skall överhölja dig.
        Vid dånet av hans ryttare
            och av hans hjuldon och vagnar
        skola dina murar darra,
            när han drager in genom dina portar,
        såsom man drager in
            i en erövrad stad.
 11.    Med sina hästars hovar
            skall han trampa sönder alla dina gator;
        ditt folk skall han dräpa med svärd,
        och dina stolta stoder
            skola störta till jorden.
      >Jes. 5,28. Jer. 47,3.
 12.    Man skall röva dina skatter
            och plundra dina handelsvaror;
        man skall riva dina murar
        och bryta ned dina sköna hus;
        och stenarna, trävirket och gruset
        skall man kasta i havet.
 13.    Jag skall göra slut på dina sångers buller,
        och man skall icke mer höra
            klangen av dina harpor.
      >Jes. 24,8. Jer. 7,34. 16,9. Am. 5,23.
 14.    Ja, jag skall göra dig till en kal klippa
        en torkplats för fisknät skall du bliva;
        aldrig mer skall du varda uppbyggd.
        Ty jag, HERREN, har talat,
        säger Herren, HERREN.

 15.  Så säger Herren, HERREN till Tyrus:

        Sannerligen, vid dånet av ditt fall,
            när de slagna jämra sig,
        vid det att man dräper och mördar i dig,
            skola havsländerna bäva.
 16.    Och alla hövdingar vid havet
            skola stiga ned från sina troner,
        de skola lägga bort sina mantlar
        och taga av sig sina brokigt vävda kläder;
        förskräckelse bliver deras klädnad,
            och nere på jorden skola de sitta;
        deras förskräckelse varder ständigt ny,
            och de häpna över ditt öde.
      >Upp. 18,9.
 17.    De stämma upp en klagosång över dig
            och säga om dig:

        Huru har du icke blivit förstörd, du havsfolkens tillhåll,
            du högtprisade stad,
        du som var så mäktig på havet,
            där du låg med dina invånare,
        vilka fyllde människorna med skräck
            för alla som bodde i dig!
 18.    Nu förskräckas havsländerna
            på ditt falls dag,
        och öarna i havet
            förfäras vid din undergång.

 19.    Ty så säger Herren, HERREN:
        När jag gör dig till en ödelagd stad,
        lik någon stad som ingen bebor,
        ja, när jag låter djupet upphäva sig mot dig
        och de stora vattnen betäcka dig,
 20.    då störtar jag dig ned till dem som hava farit ned i graven,
        till folk som levde för länge sedan;
        och lik en längesedan ödelagd plats
        får du ligga där i jordens djup,
        hos dem som hava farit ned i graven.
        Så skall du förbliva obebodd,
        medan jag gör härliga ting i de levandes land.
 21.    Jag skall låta dig taga en ande med förskräckelse,
        så att man aldrig i evighet skall finna dig,
        huru man än söker efter dig,
        säger Herren, HERREN.
      >Hes. 27,36. 28,19.