Bibeln / Jeremia, 13 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                         Jeremia, 13 Kapitlet

                Profetens gördel.  Juda under bilden av
                 ett vinkärl.  Fångenskapen såsom ett
                straff för folkets ondska och otrohet.

  1.  Så sade HERREN till mig: »Gå bort och köp dig en linnegördel,
      och sätt den omkring dina länder, men låt den icke komma i
      vatten.»
  2.  Och jag köpte en gördel, såsom HERREN hade befallt, och satte
      den omkring mina länder.
  3.  Då kom HERRENS ord till mig för andra gången; han sade:
  4.  »Tag gördeln som du har köpt, och som du bär omkring dina
      länder, och stå upp och gå bort till Frat, och göm den där i en
      stenklyfta.»
  5.  Och jag gick bort och gömde den vid Frat, såsom HERREN hade
      bjudit mig.
  6.  Sedan, en lång tid därefter, sade HERREN till mig: »Stå upp och
      gå bort till Frat, och hämta därifrån den gördel som jag bjöd
      dig gömma där.»
  7.  Och jag gick bort till Frat och grävde upp gördeln och hämtade
      fram den från det ställe där jag hade gömt den.  Och se, gördeln
      var fördärvad, så att den icke mer dugde till något.

  8.  Då kom HERRENS ord till mig; han sade:
  9.  Så säger HERREN: På samma sätt skall jag sända fördärv över
      Judas och Jerusalems stora högmod.
 10.  Detta onda folk, som icke vill höra mitt ord, utan vandrar i
      sitt hjärtas hårdhet och följer efter andra gudar och tjänar och
      tillbeder dem, det skall bliva såsom denna gördel vilken icke
      duger till något.
 11.  Ty likasom en mans gördel sluter sig tätt omkring hans länder,
      så lät jag hela Israels hus och hela Juda hus sluta sig till
      mig, säger HERREN, på det att de skulle vara mitt folk och bliva
      mig till berömmelse, lov och ära; men de ville icke höra.
      >5 Mos. 26,19.

 12.  Säg därför till dem detta ord: Så säger HERREN, Israels Gud:
      Alla vinkärl äro till för att fyllas med vin.  Och när de då säga
      till dig: »Skulle vi icke veta att alla vinkärl äro till för att
      fyllas med vin?»,
 13.  så svara dem: Så säger HERREN: Se, jag skall fylla detta lands
      alla inbyggare, konungarna som sitta på Davids tron, och
      prästerna och profeterna, ja, alla Jerusalems invånare, så att
      de bliva druckna.
      >Jer. 25,15 f. Hes. 23,33.
 14.  Och jag skall krossa dem, den ene mot den andre, både fäder och
      barn, säger HERREN.  Jag skall icke hava någon misskund, icke
      skona och icke förbarma mig, så att jag avstår från att fördärva
      dem.
      >Jer. 6,21.

 15.    Hören och lyssnen härtill, varen icke övermodiga;
            ty HERREN har talat.
 16.    Given HERREN, eder Gud, ära,
            förrän han låter mörkret komma,
        och förrän edra fötter snubbla på bergen,
            när det skymmer;
        ty det ljus I förbiden skall han byta i dödsskugga
            och göra till töcken.
      >Ps. 44,20. Jes. 8,22. 59,9.

 17.  Men om I icke hören härpå, så måste min själ i lönndom sörja
      över sådant övermod, och mitt öga måste bitterligen gråta och
      flyta i tårar, därför att HERRENS hjord då bliver bortförd i
      fångenskap.
      >Jer. 9,1. 14,17. Klag. 1,2, 16. 2,18.

 18.  Säg till konungen och konungamodern:
        Sätten eder lågt ned,
        ty den härlighetens krona som prydde edert huvud
            har fallit av eder.
      >Jer. 36,30. Klag. 5,16. Hes. 21,26.
 19.    Städerna i Sydlandet äro tillslutna,
            och ingen finnes, som öppnar dem;
        hela Juda är bortfört i fångenskap,
            ja, bortfört helt och hållet.
 20.    Lyften upp edra ögon och sen
            huru de komma norrifrån.
        Var är nu hjorden som var dig given,
            den hjord som var din ära?
 21.    Vad vill du säga, när han sätter
            till herrar över dig män
        som du själv har lärt att komma
            till dig såsom älskare?
        Skulle du då icke gripas av vånda
            såsom en kvinna i barnsnöd?
      >Jer. 6,24.
 22.    Men om du säger i ditt hjärta:
            »Varför har det gått mig så?»,
        så vet: for din stora missgärnings skull blev ditt mantelsläp upplyft
            och dina fötter nesligt blottade.
      >Jes. 47,2 f. Jer. 5,19. 16,10 f. Nah. 3,5.

 23.    Kan väl en etiopier förvandla sin hud
            eller en panter sina fläckar?
        Då skullen också I kunna göra något gott,
            I som ären så övade i ondska.
 24.    Välan, jag vill förskingra dem såsom strå
            som far bort för öknens vind.
      >Job 21,18. Ps. 1,4.
 25.    Detta skall vara din lott och din beskärda del från mig,
            säger HERREN,
        därför att du har förgätit mig
            och förlitat dig på lögn.
 26.    Därför skall jag ock draga upp
            ditt mantelsläp över ditt ansikte,
            så att man får se din skam.
 27.    Din otukt, ditt vrenskande,
            ditt skändliga otuktsväsen --
        på höjderna, på fältet
            har jag sett dina styggelser.
        Ve dig, Jerusalem!
        Du kommer icke att bliva ren --
            på huru lång tid ännu?
      >Jer. 6,8. Hes. 22,9 f,