Bibeln / Jesaja, 50 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                         Jesaja, 50 Kapitlet

               Sions skuld och HERRENS frälsande makt.
               HERRENS tjänares tålamod och tillförsikt
                  under smäleken.  Tröst och hotelse.

  1.    Så säger HERREN:
        Var är eder moders skiljebrev,
        det, varmed jag skulle hava förskjutit henne?
        Eller finnes bland mina borgenärer någon
        som jag har sålt eder åt?
        Nej, genom edra missgärningar bleven I sålda,
        och för edra överträdelsers skull blev eder moder förskjuten.
  2.    Varför var ingen tillstädes, när jag kom?
        Varför svarade ingen, när jag ropade?
        Har då min arm blivit för kort, så att den ej kan förlossa,
        eller finnes hos mig ingen kraft till att hjälpa?
        Med min näpst uttorkar jag ju havet,
        och strömmarna gör jag till torrt land,
        så att fiskarna ruttna och dö av törst,
        eftersom vattnet är borta;
  3.    själva himmelen kläder jag i mörker
        och giver den sorgdräkt att bära.
  4.    Herren, HERREN har givit mig
            en tunga med lärdom,
        så att jag förstår att genom mina ord
            hugsvala den trötte;
        han väcker var morgon mitt öra,
            han väcker det
            till att höra på lärjungesätt.
  5.    Ja, Herren, HERREN har öppnat mitt öra,
            och jag har ej varit gensträvig,
            jag har ej vikit tillbaka.
  6.    Jag höll fram min rygg åt dem som slogo mig
            och mina kinder åt dem som ryckte mig i skägget;
        jag skylde icke mitt ansikte
            mot smädelse och spott.
  7.    Men Herren, HERREN hjälper mig,
            därför kände jag ej smädelsen,
        därför gjorde jag min panna hård såsom sten;
            jag visste ju, att jag ej skulle komma på skam.
  8.    Den som dömer mig fri är nära, vem vill då gå till rätta med mig?
            Må han träda fram jämte mig.
        Vem vill vara min anklagare?
            Må han komma hit till mig.
  9.    Se, Herren, HERREN hjälper mig;
            vem vill då döma mig skyldig?
        Se, de skola allasammans falla sönder såsom en klädnad;
            mal skall förtära dem.
 10.    Vem bland eder, som fruktar HERREN
            och hör hans tjänares röst?
        Om han än vandrar i mörkret
            och icke ser någon ljusning,
        så förtröste han dock på HERRENS namn
            och stödje sig vid sin Gud.
 11.    Men se, I alla som tänden upp en brand
            och väpnen eder med glödande pilar,
        I hemfallen själva åt lågorna från eder brand
            och åt pilarna som I haven antänt.
        Av min hand skall detta vederfaras eder;
            i kval skolen I komma att ligga.