Bibeln / Predikaren, 4 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                        Predikaren, 4 Kapitlet

                Orättrådigheten på jorden.  Den ensamme
                           och den fattige.

  1.  Och ytterligare såg jag på alla de våldsgärningar som förövas
      under solen.  Jag såg förtryckta fälla tårar, och ingen fanns,
      som tröstade dem; jag såg dem lida övervåld av sina förtryckares
      hand, och ingen fanns, som tröstade dem.
  2.  Då prisade jag de döda, som redan hade fått dö, lyckliga framför
      de levande, som ännu leva;
  3.  Men lycklig framför båda prisade jag den som ännu icke hade
      kommit till, den som hade sluppit att se vad ont som göres under
      solen.

  4.  Och jag såg att all möda och all skicklighet i vad som göres
      icke är annat än den enes avund mot den andre.  Också detta är
      fåfänglighet och ett jagande efter vind.

  5.    Dåren lägger händerna i kors
        och tär så sitt eget kött.

  6.  Ja, bättre är en handfull ro än båda händerna fulla med möda och
      med jagande efter vind.

  7.  Och ytterligare såg jag något som är fåfänglighet under solen:
  8.  mången finnes, som står ensam och icke har någon jämte sig,
      varken son eller broder; och likväl är det ingen ände på all
      hans möda, och hans ögon bliva icke mätta på rikedom.  Och för
      vem mödar jag mig då och nekar mig själv vad gott är?  Också
      detta är fåfänglighet och ett uselt besvär.

  9.  Bättre är att vara två än en, ty de två få större vinning av sin
      möda.
 10.  Om någondera faller, så kan ju den andre resa upp sin
      medbroder.  Men ve den ensamme, om han faller och icke en annan
      finnes, som kan resa upp honom.
 11.  Likaledes, om två ligga tillsammans, så hava de det varmt; men
      huru skall den ensamme bliva varm?
 12.  Och om någon kan slå ned den som är ensam, så hålla dock två
      stånd mot angriparen.  Och en tretvinnad tråd brister icke så
      snart.

 13.  Bättre än en gammal konung som är dåraktig och ej har förstånd
      nog att låta varna sig är en fattig yngling med vishet.
 14.  Ty ifrån fängelset gick en gång en sådan till konungavälde,
      fastän han var född i fattigdom inom den andres rike.
 15.  Jag såg huru alla som levde och rörde sig under solen följde
      ynglingen, denne nye som skulle träda i den förres ställe;
 16.  det var ingen ände på hela skaran av alla dem som han gick i
      spetsen för.  Men ändå hava de efterkommande ingen glädje av
      honom.  Ty också detta är fåfänglighet och ett jagande efter
      vind.

                        Predikaren, 5 Kapitlet

                Förhastade löften inför Gud.  Fåfänglig
                       undran; fåfänglig ävlan.

 17.  Bevara din fot, när du går till Guds hus; att komma dit för att
      höra är bättre än något slaktoffer som dårarna frambära; ty de
      äro oförståndiga och göra så vad ont är.