Psaltaren, 46 Psalmen
Vår Gud är oss en väldig borg.
1. För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.
2. Gud är vår tillflykt
och vår starkhet,
en hjälp i nöden,
väl beprövad.
3. Därför skulle vi icke frukta,
om än jorden omvälvdes
och bergen vacklade
ned i havsdjupet;
4. om än dess vågor
brusade och svallade,
så att bergen bävade
vid dess uppror. Sela.
5. En ström går fram, vars flöden
giva glädje åt Guds stad,
åt den Högstes heliga boning.
6. Gud bor därinne,
den vacklar icke;
Gud hjälper den,
när morgonen gryr.
7. Hedningarna larma,
riken vackla;
han låter höra sin röst,
då försmälter jorden.
8. HERREN Sebaot är med oss,
Jakobs Gud är vår borg. Sela.
9. Kommen och skåden
HERRENS verk:
gärningar som väcka häpnad
gör han på jorden.
10. Han stillar strider
intill jordens ända,
bågen bryter han sönder
och bräcker spjutet,
i eld bränner han upp
stridsvagnarna.
11. »Bliven stilla och besinnen
att jag är Gud;
hög varder jag bland hedningarna,
hög på jorden.»
12. HERREN Sebaot är men oss,
Jakobs Gud är vår borg. Sela.
Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:09 2018
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/19_46.html