Bibeln / Job, 1 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                           Job, 1 Kapitlet

                   Jobs välstånd, olyckor, tålamod.

  1.  I Us' land levde en man som hette Job; han var en ostrafflig och
      redlig man, som fruktade Gud och flydde det onda.
  2.  Åt honom föddes sju söner och tre döttrar;
  3.  och han ägde sju tusen får, tre tusen kameler, fem hundra par
      oxar och fem hundra åsninnor, därtill tjänare i stor mängd.  Så
      var denne man mäktigare än någon annan i Österlandet.

  4.  Och hans söner hade för sed att gå åstad och hålla gästabud,
      den ena dagen i den enes hus, den andra dagen i den andres; de
      sände då och inbjödo sina tre systrar att äta och dricka
      tillsammans med dem.
  5.  När så en omgång av gästabudsdagar var till ända, sände Job
      efter dem för att helga dem; bittida om morgonen offrade han då
      ett brännoffer för var och en av dem.  Ty Job tänkte »Kanhända
      hava mina barn syndat och i sina hjärtan talat förgripligt om
      Gud».  Så gjorde Job för var gång.

  6.  Men nu hände sig en dag att Guds söner[1] kommo och trädde fram
      inför HERREN, och Åklagaren[2] kom också med bland dem.
  7.  Då frågade HERREN Åklagaren: »Varifrån kommer du?»  Åklagaren
      svarade HERREN och sade: »Från en vandring utöver jorden och
      från en färd omkring på den.»
  8.  Då sade HERREN till Åklagaren: »Har du givit akt på min tjänare
      Job?  Ty på jorden finnes icke hans like i ostrafflighet och
      redlighet, ingen som så fruktar Gud och flyr det onda.»
  9.  Åklagaren svarade HERREN och sade: »Är det då för intet som Job
      fruktar Gud?
 10.  Du har ju på allt sätt beskärmat honom och hans hus och allt
      vad han äger; du har välsignat hans händers verk, och hans
      boskapshjordar hava utbrett sig i landet.
 11.  Man räck ut din hand och kom vid detta allt som han äger;
      förvisso skall han då mitt i ansiktet tala förgripliga ord mot
      dig.»
 12.  HERREN sade till Åklagaren: »Välan, allt vad han äger vare
      givet i din hand; allenast mot honom själv må du icke räcka ut
      din hand.»  Så gick Åklagaren bort ifrån HERRENS ansikte.

 13.  När nu en dag hans söner och döttrar höllo måltid och drucko
      vin i den äldste broderns hus,
 14.  Kom en budbärare till Job och sade: »Oxarna gingo för plogen,
      och åsninnorna betade därbredvid;
 15.  då föllo sabéerna in och rövade bort dem, och folket slogo de
      med svärdsegg.  Jag var den ende som kom undan, för att jag
      skulle underrätta dig därom.»
 16.  Medan denne ännu talade, kom åter en och sade: »Guds eld föll
      ifrån himmelen och slog ned bland småboskapen och folket och
      förtärde dem.  Jag var den ende som kom undan, för att jag
      skulle underrätta dig därom.»

 17.  Medan denne ännu talade, kom åter en och sade: Kaldéerna
      ställde upp sitt manskap i tre hopar och föllo så över
      kamelerna och rövade bort dem, och folket slogo de med
      svärdsegg.  Jag var den ende som kom undan, för att jag skulle
      underrätta dig därom.»

 18.  Under det att denne ännu talade, kom åter en annan och sade:
      Dina söner och döttrar höllo måltid och drucko vin i den äldste
      broderns hus;
 19.  då kom en stark storm fram över öknen och tog tag i husets fyra
      hörn, och det föll omkull över folket, så att de förgingos.  Jag
      var den ende som kom undan, för att jag skulle underrätta dig
      därom.»

 20.  Då stod Job upp och rev sönder sin mantel och skar av håret på
      sitt huvud.  Och han föll ned till jorden och tillbad
 21.  och sade:
        »Naken kom jag ur min moders liv,
        och naken skall jag vända åter dit;
        HERREN gav, och HERREN tog.
        Lovat vare HERRENS namn!»

 22.  Vid allt detta syndade Job icke och talade intet lasteligt mot
      Gud.

[1]  Se Änglar i Ordförkl.
[1]  Se Djävul i Ordförkl.