Bibeln / Första Krönikeboken, 13 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                   Första Krönikeboken, 13 Kapitlet

                Guds ark föres ifrån Kirjat-Jearim och
                     sättes in i Obed-Edoms hus.

  1.  Och David rådförde sig med över- och underhövitsmännen, med alla
      furstarna.
      >2 Sam. 6,1 f.
  2.  Sedan sade David till Israels hela församling: »Om I så finnen
      för gott, och om detta är från HERREN, vår Gud, så låt oss sända
      bud åt alla håll till våra övriga bröder i alla Israels
      landsändar, och därjämte till prästerna och leviterna i de
      städer kring vilka de hava sina utmarker, att de må församla sig
      till oss;
  3.  och låt oss flytta vår Guds ark till oss, ty i Sauls tid frågade
      vi icke efter den.»
  4.  Och hela församlingen svarade att man skulle göra så, ty
      förslaget behagade hela folket.
  5.  Så församlade då David hela Israel, från Sihor i Egypten ända
      dit där vägen går till Hamat, för att hämta Guds ark från
      Kirjat-Jearim.
      >Jos. 13,3, 5.
  6.  Och David drog med hela Israel upp till Baala, det är
      Kirjat-Jearim, som hör till Juda, för att därifrån föra upp
      Guds, HERRENS, ark, hans som tronar på keruberna, och efter
      vilken den hade fått sitt namn.
      >Jos. 15,9, 60.
  7.  Och de satte Guds ark på en ny vagn och förde den bort ifrån
      Abinadabs hus; och Ussa och Ajo körde vagnen.
      >1 Sam. 7,1.
  8.  Och David och hela Israel fröjdade sig inför Gud av all makt,
      med sånger och med harpor, psaltare, pukor, cymbaler och
      trumpeter.
  9.  Men när de kommo till Kidonslogen, räckte Ussa ut sin hand för
      att fatta I arken, ty oxarna snavade.
 10.  Då upptändes HERRENS vrede mot Ussa, och därför att han hade
      räckt ut sin hand mot arken, slog han honom, så att han föll ned
      död där inför Gud.
      >4 Mos. 4,15, 19 f. 1 Krön. 15,13.
 11.  Men det gick David hårt till sinnes att HERREN så hade
      brutit ned Ussa[1]; och han kallade det stället
      Peres-Ussa, såsom det heter ännu i dag.
 12.  Och David betogs av sådan fruktan för Gud på den dagen, att han
      sade: »Huru skulle jag töras låta föra Guds ark till mig?»
 13.  Därför lät David icke flytta in arken till sig i Davids stad,
      utan lät sätta in den i gatiten Obed-Edoms hus.
 14.  Sedan blev Guds ark kvar vid Obed-Edoms hus, där den stod i sitt
      eget hus, i tre månader; men HERREN välsignade Obed-Edoms hus
      och allt vad som hörde honom till.

[1]  Hebr. parás péres be-Ussá.