Bibeln / Första Mosebok (Genesis), 6 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                 Första Mosebok (Genesis), 6 Kapitlet

                  Människornas ondska växer.  Floden
                       förkunnas.  Arken bygges.

  1.  Då nu människorna begynte föröka sig på jorden och döttrar
      föddes åt dem
  2.  sågo Guds söner[1] att människornas döttrar voro fagra, och de
      togo till hustrur dem som de funno mest behag i.
  3.  Då sade HERREN: »Min ande skall icke bliva kvar i människorna
      för beständigt, eftersom de dock äro kött; så vare nu deras tid
      bestämd till ett hundra tjugu år.»

  4.  Vid den tiden, likasom ock efteråt, levde jättarna på jorden,
      sedan Guds söner begynte gå in till människornas döttrar och
      dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som
      voro så namnkunniga.

  5.  Men när HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden,
      och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar beständigt voro
      allenast onda,
  6.  då ångrade HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och
      han blev bedrövad i sitt hjärta.
  7.  Och HERREN sade: »Människorna, som jag skapade, vill jag utplåna
      från jorden, ja, både människor och fyrfotadjur och kräldjur och
      himmelens fåglar; ty jag ångrar att jag har gjort dem.»
  8.  Men Noa hade funnit nåd för HERRENS ögon.

  9.  Detta är berättelsen om Noas släkt.  Noa var en rättfärdig man
      och ostrafflig bland sitt släkte; i umgängelse med Gud vandrade
      Noa.
 10.  Och Noa födde tre söner: Sem, Ham och Jafet.
 11.  Men jorden blev alltmer fördärvad för Guds åsyn, och jorden
      uppfylldes av våld.
 12.  Och Gud såg att jorden var fördärvad, eftersom allt kött
      vandrade i fördärv på jorden.

 13.  Då sade Gud till Noa: »Jag har beslutit att göra ände på allt
      kött, ty jorden är uppfylld av våld som de öva; se, jag vill
      fördärva dem tillika med jorden.
 14.  Så gör dig nu en ark av goferträ, och inred arken med kamrar,
      och bestryk den med jordbeck innan och utan.
 15.  Och så skall du göra arken: den skall vara tre hundra alnar
      lång, femtio alnar bred och trettio alnar hög;
 16.  en öppning för ljuset, en aln hög alltigenom, skall du göra
      ovantill på arken; och en dörr till arken skall du sätta på dess
      sida; och du skall inreda den så, att den får en undervåning, en
      mellanvåning och en övervåning.
 17.  Ty se, jag skall låta floden komma med vatten över jorden, till
      att fördärva allt kött som har i sig någon livsande, under
      himmelen; allt som finnes på jorden skall förgås.
 18.  Men med dig vill jag upprätta ett förbund: du skall gå in i
      arken med dina söner och din hustru och dina söners hustrur.
 19.  Och av allt levande, vad kött det vara må, skall du föra in i
      arken ett par av vart slag, för att behålla dem vid liv med dig;
      hankön och honkön skola de vara.
 20.  Av fåglarna, efter deras arter, av fyrfotadjuren, efter deras
      arter, av alla kräldjur på marken, efter deras arter, skall ett
      par av vart slag gå in till dig, för att du må behålla dem vid
      liv.
 21.  Och du skall taga till dig alla slags livsmedel, sådant som kan
      ätas, och samla det till dig, för att det må vara dig och dem
      till föda.

 22.  Och Noa gjorde så; han gjorde i alla stycken såsom Gud hade
      bjudit honom.

[1]  Se Änglar i Ordförkl.