Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
psalmbokssaken gaf excellensen grefve Nils Gyldenstolpe ett
ganska fördelaktigt omdöme om Petrus Brasks psalmer:
»Bookbindaren Reüsner har en wacker hoop gode och wähl
werterade Psalmer, hwilka wähl meritera, at komma i dagz-liuset:
Jagh troor, at Brasken som war ingen oäfwen Poët, lärer däm hafwa
öfwersatt på Swenske».[1]
Uppgiften, att vid tiden för 1695 års psalmboks
framkomst flere otryckta psalmer af Brask funnits på förlag, är
af stort intresse. De 1690 utgifna psalmerna (Sång-Lust)
benämnas "uthwalda", hvilket ju kan betyda, att de valts
ut (t. ex. af Goldenau) bland Brasks litterära efterskörd, om
han redan då var död. Det totala uteslutandet af Brasks
namn i Swedbergs Lefwernesbeskrifning anmärkes af
Lundström i hans förut citerade framställning. Det är då ej
heller underligt, om boktryckare och förläggare snart nog
brukat hans kvarlåtenskap utan att nämna hans namn.
Beckman nämner visserligen ingen psalmboksedition eller
annan sångsamling ombesörjd genom någon af släkten
Reüsners medlemmar. Men en del verkligt goda, om Brasks
psalmstil erinrande bidrag till exempelvis "Mose och
Lamsens Wisor" (utom de från Sång-Lust hämtade) kunna
måhända antagas härstamma från Brasks flitiga och
konstförfarna hand.
Emil Liedgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>