Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteraturanmälan - Feine: Die Erneuerung des Paulinischen Christentums durch Luther - Heinrici: Die Bergpredigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trängt in i det paulinska trosbegreppet med dess objektiva och
subjektiva förutsättningar: å ena sidan den gudomliga nåden
på grund af Kristi försoning, å andra sidan det fullständiga
uppgifvandet af allt eget. Han anställer därefter en jämförelse
i enskilda hufvudfrågor mellan Paulus och Luther:
gudsbegreppet, nåd och nådeval, synden, Kristi person och verk,
rättfärdiggörelsen samt tron som princip för det nya lifvet.
Hvarken Paulus eller Luther äro i egentlig mening
lärobildare, men så mycket mera i praktiskt afseende den kristna
religionens banbrytare. Desto mera intressant är då den djupa
religiösa frändskapen dem emellan. Detta säregna hos Paulus,
som han kallar »sitt evangelium», hvilket han mottagit direkt
genom uppenbarelse från Herren Jesus Kristus, hvarpå han
ock grundar sitt anspråk på apostlavärdighet — detta hade
Luther på rent religiös väg lefvat sig in i och så funnit Kristus
hos Paulus. F. L.
C. F. G. Heinrici: Die Bergpredigt (Matth. 5—7. Lc
6: 20—49) quellenkritisch und begriffsgeschichtlisch untersucht.
(Del II. Beiträge zur Geschichte und Erklärung des Neuen
Testaments). Leipzig. Verlag der Dürr’schen Buchhandlung.
1900. 81 sidor. Pris 1: 60 Mark.
Ofvanstående skrift kan knappast nu anses ha något störrre
aktuellt intresse, då efter densamma flere arbeten af vida större
betydenhet inom den synoptiska frågans område ha utkommit.
Men den må dock ej förbigås. I anslutning till ett förut
utgifvet arbete öfver Jesu liknelser åsyftar författaren att genom
en källkritisk undersökning af bergspredikan i dess båda
redaktioner ge ett bidrag till den synoptiska frågans lösning. Genom
analys af innehållet i de båda redaktionerna och af deras
förhållande till öfriga paraleller vill han ådagalägga, att
bergspredikan icke i någondera redaktionen är en enkel
reproduktion, utan i båda en fri rekonstruktion af ett Jesu tal, vidare
att Matteus och Lukas vid affattningen af detsamma ej stå i
något som helst litterärt beroende hvarken af hvarandra eller af
gemensamma källor. Den s. k. muntliga traditionen inom första
församlingen, angående Jesu tal, innefattade egentligen endast
en del gnomer och detaljutsagor. Ordnandet af dessa spridda
detaljutsagor till ett sammanhängande helt är just, hvad
Matteus och Lukas, fullständigt oberoende af hvarandra, men
bestämda af sina individuella och sakliga synpunkter gjort. Det
är alltså den s. k. traditionshypotesen, som här går igen.
Utan att närmare inlåta mig på den af författaren gjorda
undersökningen, vill jag dock konstatera, att den naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
