- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Tjugufjärde årgången. 1907 /
248

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Josef Sjöholm: De gammaltestamentliga citaten i Galaterbrefvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vi dock att beakta. Är den betydelselös och blott beroende
därpå, att citerandet skett ur minnet, hvarvid så mycket lättare
πάντα τὰ ἔθνη kunnat inkomma, som det på motsvarande ställen
i Gen. 18: 18 och 22: 18 heter πάντα τὰ ἔθνη τῆς γῆς, eller är
den afsiktlig? Afsikten skulle då vara att få en motsvarighet
till det föregående τὰ ἔθνη. Betydelsen blefve då: alla
hedningar (eller alla hednafolk), då det föregående τὰ ἔθνη
otvifvelaktigt betyder hedningarna. I motsatt fall blefve betydelsen
alla folk.[1]
Sieffert antager en afsiktlig förändring och
öfversätter således »alla hedningar». Men då citatet synes blifva lika
bevisande, äfven om man öfversätter »alla folk», och då man
icke synes utan tvingande grund böra antaga en afsiktlig
förändring, så äro vi benägna att välja det andra alternativet.
Svårigheten, att ἔθνη tages i olika betydelser på två så
närstående ställen, bör visserligen icke förbises, men torde icke
vara oöfvervinnelig, då aposteln för att uttrycka begreppet
hedningar icke hade tillgång till annat ord än det, som
egentligen betecknar folk. Belysande för frågan om en sådan snabb
betydelseförändring är måhända äfven den användning af νόμος,
som möter oss i Jakobs bref kap. 2: 8—10. Här framträder
νόμος först med beteckningen βασιλικός såsom det ena stora
kärleksbudet: du skall älska din nästa såsom dig själf, men
straxt efter såsom en lag i många stadgar: ὅστις γὰρ ὅλον τὸν
νόμον τηρήση, πταίσῃ δὲ ἐν ἑνί. För tydlighetens skull återgifver
man ju också här samma ord νόμος först med bud, sedan med lag.

Hur använder nu aposteln citatet? Han vill bevisa, ὅτι
ἐκ πίστεως δικαιοῖ τὰ ἔθνη ὁ θεός. Men i citatet står ju
ingenting om tron. Det bevisar således icke direkt. Skall det vara
bevisande, måste det vara indirekt. Tyngdpunkten faller
tydligen på ἐν σοὶ. Hvad betyder detta på grundstället och hvad
betyder det här? På grundstället, äfven i hebreiskan, kan det väl
icke betyda annat änd ἐν τῷ σπέρματί σου, såsom det heter på
motsvarande ställe i Gen. 22: 18, så att det blott är ett
obestämdare uttryck för samma sak. Då syftar det framåt på den


[1]
Zahn förklarar i sin kommentar (p. 148, not 94) frågan för betydelselös:
då löftet gafs, voro alla folk hednafolk. Men härmed är icke frågan om
uttryckets betydelse i Pauli användning besvarad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1907/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free